Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIKROVÄGTEKNIK
lapas-HUM- -" lii-»an-
s JJE Tor-Mrer
oppctmjpm , . .
»»,»,,«» Y,»,-»«»« Peg. 2X10. Driftdia-
—-——– »-S»s»-««ow» gram fost· lo cm
- –- -— MMX-Vasti-
- «»– -o»-«-« pulsmagnetron.
på ett dylikt diagram utgör fig. 2X10, där
dock inga kurvor över frekvensvariationen
medtagits.
Fig. 2X1l visar ett Riekediagram för en
något större magnetron än i fig. 2X10. Varje
belastningsimpedans motsvarar en punkt i
det cirkeldiagram, som figuren visar, och
därmed även en viss uteffekt och en viss
frekvens förutsatt att anodspänning och
magnetfält hållas konstanta. Beträffande
cirkeldiagrammet se Kap. 3 och avsnittet
Teleteknisk teori. Av Riekediagrammet
framgår att om magnetronen belastas med
en låg resistivimpedans blir uteffekten god.
men samtidigt ändras frekvensen mycket
hastigt vid en liten ändring av impedansen-
Denna frekvensändring är i allmänhet av
ondo, då god frekvensstabilitet oftast ef-
tersträvas.
Men i vissa specialfall, då man vill
åstadkomma en viss frekvensändring eller
Fig. 2Xll. Rieke-
diagram för 10
cm inrista-agne-
tron.
»-
Uckfo j Mos-«
––– frias-marrnyer fri-
normal-mi- - tw-
frekvensmodulation, är en dylik arbets-
punkt värdefull. Man väljer en lämplig be-
lastningsimpedans och varierar denna t.ex.
genom att mekaniskt påverka en resonator,
som kopplats till magnetronen. Denna me-
tod har ett visst värde eftersom frekvens-
och amplitudmodulering vid magnetroner
erbjuda stora svårigheter. Pulsmodulering
går däremot utmärkt. (l skrivande stund
ha emellertid vissa uppgifter varit synliga
om magnetroner för kontinuerlig drift med
goda möjligheter till frekvensmodulering.)
Kap. z. Transmissionsledningar
och kretsar
De ledningar. som användas för över-
föring av mikrovågor, äro av många olika
slag, beroende på frekvens och effekt. På
grund av den vid högre frekvenser allt
större tendensen till strålning använder
man inom mikrovågområdet i allmänhet
skärmade ledningar och kablar, ibland
t. o.m. med dubbla skärmar. symmetriska
ledningar (lecherledningar) förekomma
ytterst sällan inom mikrovågtekniken utan
mest användes koaxialledningar. Ofta an-
vändes koaxialkablar med högvärdiga
dielektrika såsom polythene, men trots
detta erhålles vid högre frekvenser ofta en
ansenlig dämpning i dessa kablar. Man
har därför ibland använt koaxialledningar
med enbart luft som dielektrikum genom
att stödja upp innerledaren med avstäm-
da stubbstöd, som vid en viss frekvens ej
inverka på kabelns funktion.
Vid frekvenser omkring 3000 Mpls och
högre användes ofta vågledare i stället för
kablar, speciellt då det gäller höga puls-
effekter, emedan risken för överslag är be-
tydligt mindre än vid kablar. Även dämp-
ningen är vid vågledare avsevärt mindre
än vid kablar. För frekvenser under 3 000
Mpls erfordras dock så stora och otymp-
liga vågledare att de sällan användas.
Beträffande teorin för ledningar och
vågledare hänvisas till Teleteknisk teori.
I det följande komma endast vissa vanliga
formler för ledningar att anges, och hu-
vudvikten lägges vid beräkningar och kon-
struktiva synpunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
