Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. ’
Transmissionsledningar och kretsar
Vi gå nu i en cirkelbåge medurs (mot ge-
neratorn) tills vi skär cirkeln som motsva-
rar reella delen lika med ett. Vi ha därvid
gått 0,125 Ä och detta utgör avståndet mel-
lan belastning och stubb. Den reaktiva
delen är däqujY l,01 och genom att i denna
punkt parallellkoppla en reaktiv admittans
lika stor men med motsatt tecken, åstad-
kommes anpassning. Den reaktiva admit-
tansen åstadkommes med stubben och för
att beräkna längden av denna utgår man
från admittansen=m (kortslutningen) och
går medurs utefter periferin tills cirkel-
bågen for reaktansen =—j-l,01 påträffas.
Stubbens längd kan då avläsas till 0.124 Ä.
Exempel på dubbelstubb Antag att sam-
ma impedans som i föregående exempel
skall anpassas med dubbelstubb och att
avståndet mellan belastningsjmpedansen
och den första stubben är 0,07 L, se fig.
3X5. Vid första stubben blir normerade ad-
mittansen YXY0=0,62JFI· · 0,62 (bortsett från
stubben).
Antag att avståndet mellan stubbarna är
0,125 2 (ett vanligt värde). som hjälp upp-
ritas därvid i diagrammet en 0,125 Ä-cirkel,
som är orten för alla punkter, varifrån
man kommer till cirkeln motsvarande
reella delen lika med ett, efter att ha gått
0,125 Z mot generatorn. För att vid andra
stubben komma på cirkeln för reella delen
lika med ett, måste man vid första stub-
ben komma på 0,125 L-cirkeln, genom lämp-
ligt val av första stubben. Genom att välja
M- «-
Fig JX5. Beräkning ai- dubbelstubb.
" i 2 «- m mo mo» Joms-
frstwms »,»-s
A RG—5, 6XU, B RG—8, 9, 10-U, C RC-
19XU, D RC-—21XU, E RG—22XU, F RC—
58JU, C RG—65-U.
Fig. JX6. Dämpning i dBXJOF m (dBXlO() fi)
hos kablat-.
admittansen på första stubben=—j-0,50
erhålles punkten 0,62Jrj · 0«.08 som ligger på
0.125-cirkeln. Vid andra stubben får man
därav 1,04-j·0,58, och genom att välja
andra stubben=——j«0,58 har man åstad-
kommit anpassning.
stubbarnas längd motsvarande —j«0,56
och —j·0,58 fås lätt ur diagrammet till
0,108 Z resp. 0,165 Ä.
Kablar för höga och medelhöga frekvenser
Uppgifter om några vanliga amerikan-
ska typer finnas i tab. Z: 1 och fig. ZX6.
Kontakter
Ett svårt problem är konstruktion av
lämpliga kontakter för fästande och hop-
koppling av kablar vid de höga frekven-
serna inom mikrovågområdet. Man krä-
ver av en god kontakt att denna är karak-
teristikriktig, så att inga reflexioner upp-
stå. Detta innebär att det lilla lednings-
stycke, som själva kontakten represente-
rar, skall ha samma karakteristik som den
anslutna kabeln. Vidare bör förlusterna
vara små och kontaktytorna göra god kon-
takt, så att inget variabelt kontaktmotstånd
uppstår-. slutligen skall konstruktionen
vara mekaniskt stabil och lätt att montera.
Ytterst få kontakter finnas, som äro till-
fredsställande i alla dessa avseenden. Ett
exempel på en relativt god mikrovågko-
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
