Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIKROVÄGTEKNIK
halvt varv i diagrammet (0,251) och där
direkt avläsa admittansvärdet.
Anordningar för anpassning
Man eftersträvar anpassning mellan be-
lastning och ledning för att få ut maximal
effekt och för att förhindra stående vågor
och därav orsakade förluster och risk för
överslag vid höga effekter. Lämplig anpass-
ning mellan generator och ledning är
givetvis även av stor vikt. Då generatorns
eller belastningens impedans ofta ej över-
ensstämma med ledningens karakteristik,
måste man införa någon slags transforma-
tion för att få anpassning. Denna kan vara
av olika slag:
a) Vid avstämda kretsar användes ofta
en variabel induktiv eller kapacitiv kopp-
ling ofta i samband med ändring av krets-
avstämningen för att kompensera induce-
rade reaktanser.
b) Man utnyttjar ett ledningsstvcke, som
är en kvarts våglängd och har lämplig ka-
rakteristik Z0 så att:
ZoL=Z,Z,,
Z, är karakteristiken på den ledning var-
till anpassning skall ske och Z,, är belast-
ningens impedans. Är ej Zz rent reell
måste den reaktiva delen stämmas bort
med ett lämpligt reaktivt element parallellt
eller i serie. Större transformationsområ-
de kan man erhålla genom att koppla två
kvartsvåglängdsledningar med olika karak-
teristik efter varandra (Z01 och Z02). Man
erhåller då:
Z— ZUB 2 .Z
l– Zm t)
c) Anpassning med ett övergångsstycke,
t.ex. en konisk ledning, som kontinuerligt
ändrar sin karakteristik mellan de båda
värden, som anpassningen gäller. En för-
utsättning härvid är att den koniska led-
ningen är tillräckligt lång (helst Z å 4 Ä
men i varje fall större än Z).
d) En eller flera ledningsstubbar, vilka
kopplas på ledningen på lämpliga ställen
568
intill den impedans, som skall anpassas-
Dessa ledningsstubbar äro i allmänhet kort-
slutna i sin fria ände. Genom att ändra
stubbens längd och des släge i förhållande
till belastningen, kan anpassning skeisamt-
liga fall med en stubb, enkelstubb. l många
fall kan det vara besvärligt att ändra stub-
bens läge på ledningen. Då kan man ge-
nom att placera två stubbar fast på led-
ningen med ett visst inbördes avstånd er-
hålla anpassning i olika fall enbart med
variation av de båda stubbarnas längd,
dubbelstubb. Det kan observeras att både
enkelstubb och dubbelstubb kan användas
för anpassning även om belastningen ej
är rent reell utan har en reaktiv kom-
ponent. l det följande ges exempel på be-
räkningar av enkelstubb och dubbelstubb
med hjälp av smith"s cirkeldiagram.
Exempel på enkelstubb. En impedans
Z=100-—j«50 9 skall anpassas till en led-
ning (Z(,=50 Q) med hjälp av en enkel
stubb, som är kortsluten i sin fria ände.
Beräkna längd och läge på stubben i för-
hållande till belastningen. se fig. 3X4 (för
överskådlighetens skull har en dubbelled-
ning uppritats). Först normeras impedan-
sen: ZXZ(,=2—j och insättes i denna punkt
i diagrammet.
Omvandlingen till admittans sker sedan
genom att gå ett halvt varv i diagrammet.
Detta ger normerade admittansen YXY0=
=0,4—l-j· · 0,2 och läget för denna är 0,037 Z.
PMS-id
LI««·· Uwes-mikr- -I ism-mäsk
Fig. SM Beräkning av enkelstubb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
