Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1————————————S
band, t.ex. för mottagare, som användas
för avlyssning inom dylika band. Därvid
vill man ofta ej ha någon utpräglad rikt-
verkan och använder därför halvvågsan-
tenner av speciellt bredbandsutförande.
s.k. rundstrålande antenner användas
i vissa fall, t. ex. vid radarfyrar. Dsessa an-
tenner ha ingen riktverkan i horisontal-
planet utan strålar lika i alla väderstreck;
däremot ha de en utpräglad riktverkan i
vertikalplanet, så att strålningen sker i hu-
vudsak i låga höjdvinklar utefter mark-
ytan· Observera skillnaden mellan rund-
strålande antenn och en s.k. isotrop an-
tenn, vilken är fiktiv och tänkes stråla lika
i alla riktningar i rymden.
Riktverkan
Med riktverkan, riktkvot, riktförstärk-
ning hos en antenn förstås den ökning av
den utstrålade effekten i maximiriktningen,
som sker vid en riktantenn i jämförelse
med en isotrop antenn, som utstrålar lika
mycket i alla riktningar. Denna riktkvot
brukar betecknas G och räknas i tal eller
i dB. lbland räknas riktverkan även i för-
hållande till en dipol.
Ekvivalenta antennytan
Man kan även i viss mån ange en an-
tenns riktverkan genom att ange den ek-
vivalenta antennytan. Detta begrepp fram-
går klarast vid mottagarantenner, där den
effekt, som upptas, är strålningsvektorn
FXekvivalenta antennytan fl. Vid full-
komligt jämn effektfördelning över hela
ytan på antennen kan man uppnå en ek-
vivalent antennyta, som närmar sig den
geometriska ytan. Mellan riktkvoten G och
A gäller sambandet:
42
G=7»—,;–4
För att man av A skall få uppfattning om
riktverkan bör det alltså ses i jämförelse
med 22. Ofta anges fl därför i Ä2.
I allmänhet kan man vid de flesta an-
tentyper inom mikrovågområdet lätt
uppskatta ungefärliga värdet på A till
0.5-—0,8 ggr den geometriska ytan, A»»»»
beroende på effektfördelningen (lägre vär-
II:37E’1’
Antenner
den då effektfördelningen är ojämn). Man
använder ofta ojämn effektfördelning med
avtagande effekt utåt sidorna av antennen,
emedan sidoloberna därigenom minskar.
För några vanliga fall gäller:
G Ä
Liten dipol ............ 1,5
Halvvågsantenn ....... 1,s4 O,13 «
Halvvågsantenn med
reflektor ............. 0,25 12
Mattantenn med n st.
halvvägsantenner med
reflektor (jämn effekt-
fördelning) ........... n - 0,25 22
( = Agassi-)
Parabolisk reflektor med
punktmatning
« » oss-ärme
Riktdiagram, lobbredd
För att studera riktverkan hos en an-
tenn användes ofta riktdiagram (strålnings-
diagram), som visa den utstrålade effek-
ten eller fältstyrkan på ett visst avstånd
från antennen som funktion av vinklarna
från maximiriktningen. l allmänhet anges
ett riktdiagram för horisontalplanet och
ett för vartikalplanet; polära koordinater
användas mest vid uppritandet men även
rätvinkliga koordinater förekomma. Karak-
teristiskt för ett dylikt diagram är en hu-
vudlob samt mindre sidolober på ömse
sidor, se fig. 4X1. Lobbredden B är vinkeln
mellan de riktningar där den utstrålade
effekten minskat till hälften av maxvärdet.
Mellan lobbredden B i ett visst plan.
t. ex. horisontalplanet, och antennernas ut-
sträckning D i samma plan råder följande
ungefärliga samband:
577
Fig· HU· Riktdiagram
med sidolober.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
