Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antenner
antennen blir lämplig eventuellt genom
insättning av transformerade anordningar.
I fig. 4X3a användes strömmatade dipo-
ler med dipolreflektorer, och matnings-
punkten är förlagd i mitten på antennen.
spänningsmatning användes däremot i fal-
let b, varvid man dessutom använt en hel
reflektor (av plåt eller trådnät) samt valt
matningen från ena sidan. Korsningarna
på matningsledningen måste användas för
att få samma fas i de olika dipolerna. stora
mattantermer arbeta i allmänhet endast
inom ett litet relativt frekvensområde
»Yagi»-antenner
Även här användas dipoler som bygg-
element, men dessa placeras i en rad pa-
rallell med strålningsriktningen, se fig. 4-4.
Den matade dipolen har bakom sig en dj-
polreflektor, som vänder strålningen i en
viss riktning· Cenom påverkan av ett an-
tal direktorer (dipoler kortare än en halv-
väg) ledes strålningen ytterligare i denna
riktning så att riktverkan på hela antennen
blir rätt god. Längderna på direktorerna
och avstånden mellan dessa äro mycket
kritiska för att antennen skall fungera till-
fredsställande, varigenom en Yagi-antenn
endast kan användas inom ett mycket litet
frekvensområde Ungefärliga längder och
avstånd framgå av figuren. som matad
dipol användes ofta en omvikt dipol för
att erhålla lämplig impedans vid matnings-
punkten av antennen. Reflektorn och
direktorerna sänka nämligen strålnings-
resistansen hos dipolen, vilket kompense-
ras av den omvikta dipoltypen.
bw0,452i
e N0,3 Ä
aN0,6Ä cw0,42-
dN0,2Z
Fig. 4X4. »Yagt·»-antenn.
slitsantenner
Alternatin till dipoler användas även
slitsar i en plåt eller vågledare som strå-
lande element. slitsarna äro avstämda ge-
nom att längden väljes XJZ på samma sätt
som för dipoler. Matningen sker på mitten
av slitsen (figå 4-«5 a). Dylika antenner ha
vunnit stor användning, t.ex. i moderna
snabba flygplan emedan slitsen kan göras
i flygplankroppen och inga utskjutande
delar som ge ökat luftmotstånd behövas.
slitsar i vågledare äro vanliga vid mikro-
vågor som strålande element direkt från
vågledaren. Dessa kunna placeras på olika
sätt i vågledarväggarna, vilket framgår av
fig. 4X5b och c, varvid givetvis förut-
sättes den vanliga TE01-vågtypen i vågle-
daren. l fallet b ökar kopplingen till slit-
sen, då s ökas, i fallet c motsvarande, då
vinkeln G ökas. Delningen mellan slitsar-
na i vågledarens längdriktning är en halv
våglängd L» (räknat i vågledaren).
Varannan slits måste placeras på ömse
sidor om mitten respektive lutas i motsatt
riktning för att erhålla samma fas i alla
slitsar. En vågledare med en rad slitsar
(slitvågledare) fungerar på samma sätt
som en rad dipoler.
Horn (trattar)
Denna form av riktantenner förekommer
ofta, då en viss måttlig riktverkan skall
Fig. 4X5. slits-
antenner· c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
