Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIKROVÄGTEKNIK
,-—-——-—-———————·——-———-————————-t———
l
dast likrikta signalen i en kristall eller
diod, varefter den överlagrade modulatio-
nen förstärkes i en lågfrekvensförstärkare.
Metoden har en stor fördel i vissa fall, då
man vill att mottagaren skall uppsnappa
signaler inom ett stort frekvensområde
samtidigt. Om likriktaren konstrueras utan
avstämd krets och lägges direkt över en
bredbandig antenn, fungerar mottagaren
utan omstämning över ett stort frekvens-
område. dock med ringa känslighet.
lnom mikrovågområdet förekommer
även s.k. superregeneratipsa mottagare.
Detta sker dock mera sällan än vid lägre
frekvenser omkring 100 Mst, varför
dkssa mottagare här ej närmare beröras.
Kap. 6. Mätteknik
Mätmetoder. inom teletekniken behand-
las utförligt i avsnittet Teletekniska mät-
ningar. Här ges en översikt av de princi-
per som tillämpas inom mikrovågområdet.
Då man vid högre frekvenser får allt
svårare att särskilja koncentrerade element
såsom motstånd. induktans och kapacitans,
blir mättekniken vid impedansmätningar
även förändrad. Man övergår ofta till s.k.
anpassningsmätning dvs. man söker få den
okända impedansen anpassad till en led-
ning eller en vägledare och uppmäter gra-
den av anpassning eller missanpassning ge-
nom att mäta stående-vågbildnin en på
ledningen. Vidare använder man å man
vill uttrycka impedansen hos olika mikro-
vågelement oftast icke absoluta mått, utan
man anger i relativa mått i förhållande till
en viss ledning (normerade impedansen).
Vid ström- och spänningsmätning inom
mjkrovågområdet får man liknande svårig-
heter. Dels blir det ofta omöjligt att kon-
struera mätinstrument med tillräckligt små
tilledningar och dimensioner och med för-
sumbar påverkan på mätobjekten, dels blir
ström- och spänningsmätningar ibland
orimliga och meningslösa, då energin ofta
mer eller mindre får formen av strålning,
t.ex. i en vågledare. Om ström- och spän-
ningsmätning äro meningslösa så har man
( emellertid stor användning av effektmät-
ning inom mikrovågområdet. Dessutom är
frekvensmätning alltid aktuell.
584
Impedansmätning
Vid mikrovågor mätesimpedanser ge-
nom en relativmätning i förhållande till
ledningsimpedansen på en känd ledning
eller vågledare. Därvid användes ett spe- "
ciellt ledningsstvcke, en mätledning, i form
av en koaxialledning eller vågledare (i un-
dantagsfall dubbelledning). Mätledningen
är precisionsbyggd med noga känd led-
ningsimpedans och bör helst ha en längd
på l å U- för den längsta använda våg-
längden. Utefter mätledningen finnes en
slits, så att en spänningsindikerande sond,
som sticker ned något i slitsen kan föras
utmed ledningen och visa spänningsför-
delningen.
Om man till mätledningen ansluter en
impedans som avviker från ledningsim-
pedansen och tillför effekt i mätledningens
andra ände, uppkommer stående vågor ut-
med ledningen. Med sonden kan man upp-
mäta läget av spänningsmaxima och -mi-
nima, dvs. stående-våg-kvoten. Anekd-
ningen kallas ofta stående-våg-meter. Med
ledning av ovanst. värden kan man med
hjälp av cirkeldiagrammet lätt beräkna den
anslutna impedansens normerade värde (se
Kap. Z) och med kännedom om mätled-
ningens impedans ven absolutvärdet.
stående vågmetrar användas ofta vid
mätning och justering av anpassningen
mellan belastning, t.ex. en antenn och
en ledning. Justeringen sker så att ståen-
de-våg-kvoten blir minimum. I stället för
stående-våg-meter kan man även använda
en s.k. riktningskopplare vid anpassnings-
justering. Denna anordning indikerar en
liten del av den strålning som går i en viss
riktning i en vågledare. Cenom inkoppling
på ett visst sätt kan man på så vis indikera
relativvärdet av den från belastningen re-
flekterande vågen. Om denna hålles nere
vid sitt minimivärde vet man att anpass-
ningen är god. En dylik kontroll av an-
passningen måste alltid ske, t. ex. vid upp-
mätningen av uteffekten från en sändare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
