Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIOTEKNlK
W
modulering är den minskning av stör-
ningarna, som är möjlig genom detta mo-
duleringssystem. För att erhålla detta re-
sultat erfordras likväl att det frekvens-
band, som användes vid överföringen, är
stort jämfört med det tonfrekvensområde
som skall överföras. Maximalt frekvens-
sving är för rundradiosändare 75 kst och
för sändare för polisradio och liknande
trafik vanligen ca 15 kp-s.
som demodulator för en frekvens- eller
fasmodulerad spänning användes i de
flesta fall en diskriminator.
För att erhålla den vid fas- och fre-
kvensmodulering möjliga störningsreduk-
tionen måste den amplitudmodulering, som
störningar event. åstadkommit, avlägsnas
före demoduleringen. Detta sker genom att
man låter högfrekvensspänningen pas-
sera en begränsare (limiter). som tar bort
alla variationer i spänningens amplitud och
därmed även eventuell amplitudmodula-
tion. I regel är det röret före diskrimina-
torn, som fyller denna funktion.
Kap. 2. sändare och mottagare
Här lämnas blott vissa översiktsdata.
För detaljuppgifter se avsnitten Radiosän-
dare, Radiomottagare. Jfr Mikrovågteknik
och Antenner och Vågutbredning
Huvuddata, sändare
Mycket skiftande krav ställas på en ra-
diosändare vid olika slag av radioförbin-
delser. A«v vissa sändare för t.ex. mili-
tärt bruk fordras en mycket snabb fre-
kvensomställning inom ett stort frekvens-
område medan en rundradiosändare som
regel ständigt sänder på samma frekvens.
sändare tillverkas för effektvärden inom
ett vidsträckt område 0,1 W—200 kW eller
mera och för frekvenser inom området
590
10 kp-s—30000 Mst och detta medför
stora variationer i såväl mekanisk som
elektrisk konstruktion.
En sändares egenskaper karakteriseras
genom angivandet av vissa data för sän-
daren. frekvensområde, effekt, maximal
moduleringsgrad, effektförbrukning, fre-
kvensfel. driftart m. m. Flera av dessa
data kunna dock ej angivas bara med en
sifferuppgift och i flera fall finns ingen
entydig praxis för de förutsättningar un-
der vilka uppgiften gäller.
Med sändarens frekvensområde menas
det frekvensområde inom vilket sändning
kan ske och inom vilket de för sändaren
uppgivna data äro giltiga· lngå emeller-
tid även anordningar för antennens av-
stämning i sändaren måste antennens
egenskaper fastläggas,
Med en sändares effekt avses vanligen
antennkretseffekten. Antennkretseffekten
är den effekt, som tillföres antennkretsen
eller om sändaren är försedd med en ma-
tarledning den effekt, som tillföres matar-
ledningen. Ofta avses emellertid antenn-
effelcten som är den effekt, som tillföres
själva antennen. En uppgift om antenn-
effekten måste kompletteras med en upp-
gift om antennens data. För en sändare,
som är avsedd för såväl telefoni som tele-
grafi, måste effekten uppgivas för båda
vågtyperna. Telefonieffekten är oftast
lägre än telegrafieffekten och är för vissa
slag av sändare endast 25 0Xo av telegra-
fieffekten. Med effekten vid telegrafi av-
ses effekten vid nedtryckt nyckel och vid
telefoni effekten utan modulering.
Med maximal moduleringsgrad avses
normalt den moduleringsgrad till vilken
sändaren kan moduleras utan att distorsio-
nen överstiger för rundradiosändare 40Xo,
för telefonisändare 10 ofo.
Någon entydig praxis finns ej för när-
varande för angivandet av effektförbruk-
nsingen Lämpligt är att vid sändare för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
