Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-.. »»,
.-. ..... ...-.. .«-s.- –«-·......-.... (
telegrafi angiva sändarens totala effekt-
förbrukning vid kontinuerlig nyckling med
lika långa streck och mellanrum och vid
telefoni totala effektförbrukningen vid
IXZ av sändarens maximala modulerings-
grad.
sändaren befinner sig i beredskapsläge
då den är förberedd för sändning· I regel
skola alla rör med indirekt uppvärmd ka-
tod och alla kvicksilverlikriktarrör vara
uppvärmda så att sändaren kan startas på
kort tid, t. ex. 5 sekunder. Effektförbruks
ningen i beredskapsläge avser sändarens
effektförbrukning under sådana förhål-
landen.
Med sändarens frekvenser menas den
största förekommande skillnaden mellan
önskad frekvens och frekvensen hos sän-
daren vid normal drift. Detta frekvensfel
har många orsaker och sammansättes bl. a.
av kalibreringsfeh inställningsfel, fre-
kvensfel på grund av onormal nätspän-
ning, frekvensfel på grund av «onormal
yttertemperatur och frekvensfel på grund
av egenuppvärmning·
sändare tillverkas antingen för konti-
nuerlig drift. såsom rundradiosändare
samt telegrafisändare och telefonisändare
för intensiv trafik eller för intermittent
drift, såsom t. ex. de flesta fartygssän-
dare.
Huvuddata, mottagare
En mottagares egenskaper karakterise-
ras genom angivandet av vissa data för
mottagaren, avstämningsområde, känslig-
het, selektivitet, tonområde, max· uteffekt
m.m. Flera av dessa data kunna ej an-
givas bara genom en sifferuppgift och i
flera fall finns ingen entydig praxis för
de förutsättningar under vilka uppgiften
gäller.
En radiomottagares känslighet angives
genom värdet av den minsta signalspän-
ning, som över en konstantenn måste till-
sändare och mottagare
förasmottagaren för denna skall ge en
viss uteffekt, oftast 50 mW. Vid telefoni
måste signalspänningens moduleringsgrad
angivas och vanligen användes värdet
30 Wo. Vid mottagare med stor förstärk-
ning måste dessutom en gräns för signal-
brusförhållandet fastställas. Något allmänt
antaget värde finns ej för närvarande.
Värdet 14 dB har föreslagits som norme-
rat värde. Även värdena 6dB och 20 dB
ha använts i stor omfattning.
Med en mottagares selektivitet förstås
dess förmåga att särskilja olika signalfre-
kvenser. selektiviteten kan uppgivas ge-
nom en selektivitetskurva, som visar vil-
ken signalspänning som erfordras vid sido-
avstämning av mottagaren för att erhålla
en viss uteffekt. Selektivitetskurvan upp-
ritas med förhållandet mellan signalspän-
ningen vid sidoavstämning och vid reso-
nans uttryckt i dB som ordinata och vär-
det på sidoavstämningen uttryckt i kst
som abskissa. Man angiver vanligen selek-
tiviteten genom att uppgiva hela bredden
av selektivitetskurvan, bandbredden. vid
vissa värden på dämpningen, oftast 6, 20,
40 och 60dB.
En mottagare är i viss mån känslig även
för andra signaler än den till vilken den är
avstämd. Den viktigaste av dessa är spe-
gelfrekvensen och vid angivandet av selek-
tiviteten bör även spegelfrekvensdämp-
ningen uppgivas. dvs. förhållandet mellan
känsligheten vid spegelfrekvens och vid
önskad signal uttryckt i dB.
En mottagares elektriska tonområde
(fidelitet) framgår av den tonkurva som
anger hur elektriska uteffekten varierar då
signalspänningens modulationsfrekvens
ändras. En mottagares tonområde anges
av de frekvenser mellan vilka tonkurvan
icke avviker med mer än 6dB relativt vär-
det vid 1000 pis.
En mottagares maximala elektriska ut-
effekt är den tonfrekventa effekt som
mottagarens slutsteg kan lämna med högst
10 M) distorsion vid 400 st.
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
