Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADlOsÄNDARE
det omodulerade klass-C-steget. Mari pro-
var med ett värde 2 ggr det vanliga och
bestämmer därjämte u»»»-» och u» m» vil-
ka värden tillsammans giva en tillåten
emissionsström I»»,. Nu kan G» och G» samt
därmed lyo, Iao, lxl och la beräknas enligt
ekv. 4—(3) och 4—(4) samt fig. 4J3.
Med kännedom om dessa värden kan
Ptm P»,, Pa, Rz och L beräknas. Förm-
satt att dessa värden överensstämma med
tillåtna data, fortsättes beräkningen av ar-
betsförhållandena på moduleringstoppen,
m=l. Vid denna beräkning utgår man
från följande data:
2 - U»0, 2 - l»0 och Z- U«, vilket är ett vill-
kor för att ljnearitet skall råda. Även
uamm blir nu 2-u»»»-». sedan G» beräk-
nats, erhålles ur fig. 4XZ värdet på I»Tl»»
och på I» (gallerströmmens I» inflytande
försummas nu). Ur rörkurvan kan det mot
l» och 2 « u»»««« svarande värdet på uWWF
och lxlt erhållas.
För att med bibehållet värde på driv-
spänningen U» kunna ernå detta värde,
måste tydligen U»0 minskas.
sedan G» beräknats, kan man från fig.
4XJ konstatera, att gallerströmmen lyo vid
moduleringstoppen är betydligt mindre än
då m=0. Detta skall utnyttjas så, att gal-
lerförspänningen UW uppdelas på en fast
och en variabel del, erhållen genom spän-
ningsfall i en gallerläcka RU. Denna avpro-
vas så, att UWHW - R» kåk ett riktigt värde
både när m=0 och m=l. lnförandet av
gallerläckan R», medför även att lxlo vid
moduleringsnoden begränsas. Eventuellt
utföres en kontroll att IW då ej antager ett
för stort värde. Då I»0R» kommer att va-
riera med den tonfrekventa amplituden,
bör tidkonstanten av RYC ej vara för stor.
Vid högsta tonfrekvensen F erhålles
2«FR»c ; 1-2 (3)
När det modulerade steget arbetar rik-
tigt, skall dess anodström icke variera vid
618
olika moduleringsgrader, medan däremot
antennströmmen varierar enligt
m2
lxi:l.4(m=0) xXIÆT (4)
Genom att utföra ovan beskrivna be-
räkning för flera punkter kan slutligen
stegets linearitet kontrollräknas.
Gallerrnodulering. l det gallermodulerade
steget (se fig. 7XZ) är den tillförda anod-
spänningen Uno konstant, medan däremot
anodväxelspänningen Ua varieras. För den
modulerade vågen kommer endast ca halva
anodlikspänningen att utnyttjas· samtidigt
blir uMM i medeltal relativt hög (se fig.
7X4), vilket medför, att verkningsgraden
endast blir ca hälften mot den i ett omo-
dulerat klass-C-steg.
Beräkningen utföres enligt tidigare ge-
nomgångna principer. Man börjar beräk-
ningen av förhållandena vid modulerings-
toppen. Då Uw, som utgöres av den fasta
gallerförspänningen med den överlagrade
tonfrekventa amplituden, därvid är som
minst, antar man ett relativt högt värde
på Ga, t. ex. 1800, samt bestämmer u» m»
och amm-« enligt tidigare genomgångna
grunder. Med ovan antagna värde på O«
beräknas det mot tonfrekvenssignalens
toppvärde svarande värdet av UW enligt
ekv. 4——(Z), varefter O» beräknas enligt
ekv. 4—(4)· sedan nu dessa värden be-
stämts, erhålles la och lxl ur fig. 4J3 på
förut beskrivet sätt.
( c
« g fmfmwmsworwe
-«Yo
Fig. 7XJ. Gallermodulerat effektsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
