Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duktans, så skall även Xm vara induktiv.
C) C2 skall kunna varieras på sådant sätt
att sambandet i ekv. (2) uppfylles inom fre-
kvensområdet.
En rundradiomottagare skall kunna an-
slutas antingen till en öppen antenn eller
till en matarledning med i huvudsak re-
sistiv karakteristik (t. ex. från en central-
antenn)· Villkoret A är sålunda icke upp-
fyllt, och följaktligen kan man ej heller
exakt uppfylla villkoret B. Vidare utgö-
res Cz vanligen av en sektion av en gang-
kondensator, dess värde kan alltså ej väl-
jas godtyckligt. varför ej heller villkoret
C kan uppfyllas exakt. l praktiken måste
man därför nöja sig med en kompromiss-
lösning genom att söka ernå högsta möj-
liga förstärkning under samtidigt iaktta-
gande av att mottagarens följsamhetsfel
icke får överstiga ett visst värde.
En öppen antenn, bestående av en ver-
tikal ledare av längden h har som bekant
egenresonans vid en frekvens motsvaran-
de våglängden ÄT4h. För lägre frekven-
ser kan antennens impedans representeras
genom en kondensator i serie med ett mot-
stånd. Reaktansen är härvid avsevärt stör-
re än resistansen om —— (0,8 där f4 är
Ä
antennens egenresonansfrekvens och f
den aktuella frekvensen. lnom mellanvågs-
bandet är högsta frekvensen 1500 kst,
motsvarande våglängden 200 m. För att
kvartsvågsresonans skall inträffa inom
lång- eller mellanvågsbandet fordras allt-
så hTFO m. Då detta villkor praktiskt ta-
get aldrig är uppfyllt kan alltså i detta
fall antennimpedansen betraktas som rent
kapacitiv.
Ett stort antal kopplingar för inmatning
av antennspänningen äro tänkbara, men
den som i regel ger bästa resultatet visas
i fig. 2-3.
Induktansen L1 skall väljas så att reso-
nansfrekvensen för I-1 och C·4 faller lägre
än undre frekvensbandgränsen. Anord-
ningen karakteriseras av att den vid rik-
Förstärlcarstegens utformning
c« fr« c» .-
Fig. 2XJ. Antennkrets för läng- och mel-
lanyägsbandet
tig dimensionering giver praktiskt taget
konstant förstärkning inom frekvensom-
rådet.
(
Inför
,)I«1 OLZ
TQi (»1) TTQZ (»1)
714 2
l
yla c; (»1—den lägsta överförda
vinkelfrekvensen. Mottagaren skall kun-
na anslutas antingen till den kapacitiva an-
tennen i fig. ZXZ eller till en matarledning
med reell karakteristik utan att mottaga-
ren skall behöva omtrimmas och utan att
följsamhetsfelet får överstiga ett visst vär-
de. Antag att den relativa ändringen i den
avstämda kretsens resonansfrekvens tillå-
tes uppgå till beloppet 8. Då erhålles vill-
(-)0 =
koret
s-
O «
0
j— —
) (s)1
– 5 —;,-—- Zx
mo
AJJ
U)0 1
Normala värden äro »——
Oi VZ
f = 0,()05—0,01. Härav erhålles « g0,10—0,14.
För förstärkningen kan man härleda föl-
jande uttryck:
, c» Aci-
M = « . ·
« chjj O] O c
där i regel effektiva Q-värdet för sekun-
därkretsen QZ »,?0,8 QZ.
O0 l
Exempel: Om (»1=v;
Z=0.1
633
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
