Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall bli lika vid olika signalstyrkor före-
gås diskriminatorn i regel av ett särskilt
begränsarrök (limiter). Regleringsomrädet
hålles konstant genom lämplig utformning
av reaktansrörkretsen. Verkningsområdet
är beroende på produkten av maximal-
spänningen från diskriminatorn och käns-
ligheten hos reaktansröret. Regleringsmar-
ginalen, som bestämmer noggrannheten i
inställningen, är beroende på produkten
av brantheten hos diskriminatorn och re-
aktansröret.
Auvomatisk selektivitetskontroll
Vid mottagning av starka signaler kan
man tillåta större bandbredd för att få
bättre ljudkvalitet Olika metoder för på-
verkan av kopplingsgrad eller sidoav-
stämning av mellanfrekvenskretsarna ha
kommit till användning. Anordningen an-
vändes emellertid ytterst sparsamt på
grund av de ökade kostnader, som den
medför.
Bandspridning
inställningen av radiomottagare med de
normala avstämningsmedlen blir rätt krä-
vande inom kortvågsområdet. För att un-
derlätta frekvensinställningen inom kort-
vågområdet (6—2c Mst) uppdelar man
det i flera band. l regel utrustar man vrid-
kondensatorn med extra sektioner med
liten kapacitansvariation, som inkopplas
med lämpliga spolar för resp. band, se
fig. 4-11.
Man kan även använda de normala sek-
tionerna hos vridkondensatorn, om lämp-
liga serie- och parallellkondensatorer in-
kopplas för begränsning av kapacitansva-
riationen. Denna anordning blir emellertid
ej så stabil som då en särskild sektion an-
vändes. Frekvensvariationen med inställ-
ningen blir vidare ganska olinjär. En in-
tressant konstruktion erhålles genom in-
koppling av en speciell sektion av vrid-
kondensatorn, som är försedd med uttag-
Mottagarens energiförsörjning
ningar i vridkondensatorns plattor, så att
liten kapacitansvariation erhålles på de ak-
tuella banden.
Kap. F. Mottagarens energi-
försörjning
Batterimottagare
Batterimottagaren fordrar hög ekonomi-
sering av strömförbrukningen för att kost-
naden och vikten av batterier ej skall bli
för stor. Man använder därför specialrör
med direkt upphettning och med mycket
låg anodströmförbrukning Typiska batte-
rirör få endast 25—50 mA i glödström
vid 1,5 V spänning och några få mA i
anodström samt en relativt låg anod-
spänning (ca 100 V). Emedan tillgänglig
anodeffekt är låg blir även uteffekten li-
ten. Normalt användes en uteffekt av 50
—500 mW. Fordras högre uteffekt än 100
mW bör klass-B-steg användas.
Fig. Fll visar typiska egenskaper hos ett
klass-B-steg och fig. FXZ kopplingsschema
för en typisk batterimottagare.
Växelströmsmottagare
Clödströmsförsörjningen sker med väx-
elström från en särskild lindning å nät-
transformatorn. Anodspänningen erhålles
normalt från en rörlikriktare.
Fig. Fil. Typiskt klass-B-steg för batteri-
mottagare.
651
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
