Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIONAVIGATION
under teckenperioden blir vinkelbelägen-
heten inom sektorn bestämd av det antal
korta signaler, som kunde uppfattas före
den kontinuerliga tonen, och det antal
långa signaler, som kunde uppfattas efter
densamma. Med kännedom härom kan
man i ett särskilt diagram avläsa vinkel-
belägenheten inom sektorn som funktion
av antalet korta och långa tecken.
I Europa finnas för närvarande 4 st.
Consol-fyrar, en utanför stavanger, en
vid Bush Mills på Norra Irland och två
i spanien, Coruna och sevilla. Fyrarna
sända på frekvenser mellan 303—Zl9
l(st.
Maximiräckvidden är över vatten ca
2500 km och över land ca 1500 km. Po-
sitionen bestämmes under dagen med en
säkerhet av kli-XC nära normalen l—ll till
de tre antenntornens sammanbindnings-
linje och thZv 50——60«’ därifrån. Ovriga
sektorer (omkring antenntornens sam-
manbindningslinje) äro oanvändbara för
positionsbestämning se fig. 4X3.
Under natten är säkerheten något säm-
re än under dagen, enär systemet besvä-
ras av rymdvågor.
Långdistansnavigeringsystemet Navaglobe.
Detta system har utvecklats efter kriget
vid Federal Telecommunications Laborato-
ries i U«8Ä. Navaglobe använder sig av
låga frekvenser, 70—100 kp-s, och den er-
forderliga bandbredden är endast ca 20
st. sändarstationens effekt är ca 10 kW.
systemet kan uppdelas i dels en omni-
direktiv radiofyr (»Delta-systemet»), vilken
är den i egentlig mening nya delen, dels
en automatisk pejlanläggning som en
komplementutrustning, fullständigt obe-
roende av det föregående systemet och
utan tillägg av någon utrustning vid sän-
darstationen. Mottagaren behöver dock
kompletteras i vissa avseenden för pejling.
Delta-systemet erfordrar Z antenner vid
sändaren, belägna i hörnet av en liksidig
triangel. Genom att Z antenner användas,
678
WWW-will- mnz IMF-rif- näsdquna-»
frdn mtem x fets-) m »» c
- . –.x «
-,- ’
- l
s « -
X -· NHL ,,
8 - )-
« X« ,- x
.- - ;
xx ,-
stylnxnysdwmm «-
fmn WWW Ä
Fig. WC strålningsdiagram Vid Navaglobe-
systemet. Antennerna utsända signaler par-
Vis i följden A, B, C.
erhålles full täckning runt sändarstationen
med samma säkerhet i alla riktningar· Fel-
möjligheterna inskränka sig till misstag på
PCI-riktningen (kontrabäringen). Strål-
ningsdiagrammet från de de tre antennpa-
ren A, B och C framgår av fig. 4X4 och
uppkommer så, att signalerna utsändas
från två antenntorn i sänder i följden A.
B, C, varigenom en viss bäring till fy-
ren kommer att karakteriseras av ett visst
förhållande mellan dessa riktade signalers
amplituder.
Av fig. 4X5 framgår signalkaraktären vid
sändaren· Den för systemet erforderliga
bandbredden blir beroende av signalernas
form. Normalt kan man räkna med sid-
band om några tiotal pis, vilket möjliggör,
att en närliggande stationskanal kan läggas
intill 100 pls därifrån. Härigenom kunna
60 stationer rymmas inom ett band 6 kst
brett, vilket skulle medgiva täckning över
alla världshaven (2 stationer skulle stän-
k« sändninyscylrel
Fig. 4X5. Fignalkaralctär Vid Navaglobe-
systemet. F=synl(roniseringssignal, rund-
strålande från en ai- antennerna. fl, B och
C= riktade signaler utsända successivt från
J par antenner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
