Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEVlsIONSTEKNlK
l USA kunna samtliga mottagare taga in
de standardiserade 12 televisionskanaler-
na, medan europeiska mottagare hittills ej
behövt byggas för mer än en eller två ka-
naler. Känsligheten kan hos olika apparat-
typer variera från 500 ««-V ned till 50 ««V,
och rörantalet från 15 till 40 på de största
amerikanska projektionsmottagarna. l
Europa bygges någon gång raka mottaga-
re, medan i USA alla apparater äro super-
heterodyner· Fig. 5X1 visar ett typiskt
blockschema.
Bild- och ljudsignaler
De mottagna bild- och ljudsignalerna gå
från antennen vanligen till en högfrekvens-
förstärkare med brett passband och matas
därefter in på blandarröret. Mellanfrekven-
sen för bilden brukar i USA vara 20—25
Mpls och i England 8—10 Mst. Ljudets
mellanfrekvens är 4,5 respektive 3,5 Mst
lägre än bildens, och ljudet separeras från
bilden i de första M. F·-stegen. Den efter
M. F.-förstärkaren följande bilddetektorn
lämnar en toppspänning på 1—2 V till en
bredbandförstärkare på ett å två steg, som
är direktkopplad på bildrörets galler. Den
konstanta svartnivån erhålles genom gal-
ler- eller diodlikriktning av bildsignalens
synktopp, varefter likspänningen ingår i
bildrörets förspänning.
Synkroniseringssignalerna separeras från
bildsignalerna genom lämplig förspänning
i ett speciellt steg. De horisontella och ver-
tikala pulserna skiljas vanligen åt med
differentierande respektive integrerande
RC-länkar. Pulserna förstärkas och få
synkronisera svepgeneratorerna. liven-
tuellt har man en stabiliseringskoppling
för horisontalavlänkningen, så att denna
kan försiggå oberoende av mindre defor-
mationer och störningar i horisontalpul-
serna. Bildens kvalitet och konstans be-
ror till mycket stor del på hur detta pro-
blem lösts, men de flesta mottagare behö-
va fortfarande efterjusteras under ett pro-
gram. strömmen genom den horisontella
708
avlänkningstransformatorn (magnetisk av-
länkning) ger vid sina hastiga ändringar
upphov till kraftiga induktiva spännings-
stötar, som efter upptransformering och
likriktning visat sig utmärkt lämpliga att
mata bildrörets andra anod (5—25 kV).
Ljud- och bildmodulering
Det ljudprogram. som åtföljer televi-
sionsbilderna har ju ett mycket mindre
frekvensområde än dessa och därigenom
flera möjligheter till enkel överföring. I
princip söker man ordna transmissionen
för bild och ljud via samma medium, ehu-
ru det givetvis kan tänkas, att man t.ex.
sänder ljudet per kabel utan modulation,
medan bilden radioutsändes. En annan ut-
väg är att överföra ljudet på de våglängder
som äro upplåtna för frekvensmodulerad
rundradio (88——100Mp-s). Medan man allt-
så har mycket större frihet i valet av lju-
dets bärfrekvens än bildens, dominerar
bland modulationsmetoderna ännu fre-
kvens- och amplitudmoduleringen, den
förra använd i USA, den senare mest i
Europa. Försök pågår dock också på sy-
stem med gemensam bärvåg för bild och
ljud, varvid pulsmoduleringen kommit i
förgrunden av intresset. Om bild och ljud
moduleras var för sig ökas hela systemets
flexibilitet och man kan sända ljud utan
bilder och ljudsändarens effekt kan avpas-
sas på lämpligaste sätt. Vid valet av ljud-
moduleringssystem eftersträvar man främst
att förenkla och förbjlliga mottagarna
utan någon ömsesidig påverkan mellan bild
och ljud. De båda kanalerna skiljas van-
ligen från varandra omedelbart efter blan-
darsteget, och då kräver amplitudmodule-
rat ljud ett mindre antal rörsteg än fre-
kvensmodulerat.
l USA har emellertid framkommit en
mottagningsmetod, som synes innebära be-
tydliga framsteg utan att sändarnormerna
behöva ändras. Bild och ljud har gemen-
sam mellanfrekvensdel med en speciell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
