Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEVlsIONsTEKNIK
uppgift. Den tjänar som kollektor för
strålelektronerna, vilka då snabbt kan av-
lägsnas från skärmen och höjer dess po-
tential, så att elektronerna träffa den med
större hastighet. Vidare verkar aluminium-
lagret som en spegel, varvid ljus reflekte-
ras mot åskådarna i stället för att gå för-
lorat i skärmens bakåtriktning.
Förstoring a» fluorescensskärmbilder kan
erhållas med hjälp av det s.k. schmidts
linssystem, i modifierad form överfört från
astronomin. Bildrörets skärm utgör en re-
lativt stor, diffust lysande yta, och uppför-
storing med vanlig projektionslins ger myc-
ket dåligt ljusutbyte. schmidts princip be-
står i att använda en konkavspegel och en
korrektionslins, som kompenserar för spe-
gelns sfäriska aberration. Denna är gan-
ska avsevärd till följd av föremålets stora
apertur, varför linsens utförande och place-
ring har stort inflytande. Fluorescensskär-
men befinner sig ungefär i spegelns fokus
och linsen i dess krökningscentrum. Fig.
FXZ visar det principiella utförandet av ett
projektionssystem
Antenner
Då bildsignalens fältstyrka och stör-
ningsfrihet är av utslagsgivande betydelse
för god mottagning, måste antennens kon-
struktion och placering ägnas stor upp-
märksamhet. se Antenner och Vågutbred-
ning. Medan en vanlig rundradioantenn
alltid göres kort i förhållande till vågläng-
den är televisionsantennen en halv våglängd
eller mera och ingår som en avstämd
krets i systemet. Man önskar förena god
riktverkan med tillräcklig bandbredd, men
det blir då nödvändigt finna en kompro-
misslösning. Vanligen utgöres antennen av
en omböjd halvvägsdiapol av rör, som vid
låga fältstyrkor kan förses med reflekto-
rer bakom eller direktörer framför sig, vil-
ka ge högre antennspänning och bättre
riktverkan.
De ultrakorta vågornas kvasioptiska na-
tur medför utpräglade skuggnings- och re-
flexionsfenomen, speciellt besvärliga inom
stadsbebyggelse. Vid interferens med di-
rekta vågor kan reflekterade signaler lätt
ge upphov till oskarpa bilder eller dub-
belbilder. Reflexionerna uppkomma antin-
710
l
gen under passagen mellan sändare och
mottagare eller genom bristande anpass-
ning mellan antenn-nedledningen och mot-
tagarens ingångskrets. Denna krets utfor-
mas så att den får konstant resistiv impe-
dans över hela bandbredden, även med
någon uppoffring av förstärkningen. An-
tennens placering blir alltså i sista hand
utslagsgivande för god mottagning· Pro-
blemet är svårt redan vid mottagning från
en station och i USA, där man ofta vill
taga in flera sändare, måste man ibland
använda motordrivna, fjärrkontrollerade
antenner. Det enda system, som i längden
synes erbjuda en rationell lösning av an-
tennsvårigheterna i speciellt de stora hy-
reshusen, är central-antennen- Denna an-
tenntyp har ju sedan många år använts
för rundradio och börjar nu utformas för
television. En tänkbar metod är att först
mottaga den inkommande signalen i en
förstklassig antenn- och förstärkardel, där
signalen demoduleras till bildfrekvens och
sedan utsändes på koaxialledning inom ett
hus eller eventuellt ett kvarter. Privatmot-
tagarna skulle i ett sådant fall bli rela-
tivt billiga tack vare att de kunna byggas
utan högfrekvensdel.
Kap. 6. Färgtelevision
Färgtelevisionens princip grundar sig på
ögats oförmåga att uppdela en ljusretning
i de spektrala beståndsdelarna. Det är
därför möjligt att genom blandning av
tre lämpligt valda primärfärger ur den
röda resp. gröna och blå delen av spekt-
ret åstadkomma varje färgkombination. De
hittills kända färgsystemen bygga på den
additiva färgblandningens princip.
Vid det praktiska utförandet ha två oli-
ka metoder framkommit: färgföljdsystemet
och trekanalsystemet.
Färgföljdsystem
Färgföljdsystem erhållas iprincip, om
i en«monokromatisk televisionsöverföring
färgfilter. som rotera synkront med bild-
växlingen, placeras framför kamera- och
mottagarrör. Kameran uppfattar då i tur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
