Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De elektromagnetiska vågornas fortplantning
Kap. r. De elektromagnetiska
vågornas fortplantning
De elektromagnetiska vågorna äro till
sin natur transversella i motsats till exem-
pelvis ljudvågorna, som äro longitudi-
nella.
De elektriska och magnetiska fältvekt0-
rerna ligga därför båda vinkelrätt mot
fortplantningsriktningen· lnbördes ligga de
även vinkelrätt mot varandra.
När radiovågor lämna en antenn, äro
de vanligen i huvudsak linjärt polarise-
rade, så att sålunda exempelvis den elekt-
riska vektorn väsentligen ligger i samma
plan hela tiden. Ofta förekommer emeller-
tid även, sedan vågorna passerat olika
medier, elliptisk polarisation.
I ett visst ögonblick består ju en elektro-
magnetisk våg av ett elektriskt fält, som i
nästa ögonblick omsättes i ett magne-
tiskt, vilket i sin tur omsättes i ett elekt-
riskt osv. Hälften av den i rymden utstrå-
lade elektromagnetiska energin är alltså
i varje ögonblick elektrisk och hälften
magnetisk. skulle emellertid en plan yta
med oändligt god ledningsförmåga befinna
sig i vägen för en dylik våg och vinkelrätt
mot fortplantningen, kan ej något elekt-
riskt fält existera vid denna yta. Då ingen
energi kan absorberas av ytan, måste den
elektriska energin omvandlas till magnetisk
energi, som kastas tillbaka. Den plana ytan
kommer att verka som en reflektor för ra-
diovågorna, varvid samma lagar gälla för
den uppträdande reflexionen som för ljus-
reflexion. l själva verket är det fråga om
samma fenomen, då ju även ljusvågor äro
elektromagnetiska vågor-
Liksom fallet är med ljusvågor, u pträ-
der även vid radiovågor brytning el er re-
fraktion, när vågorna passera genom me-
dier av olika brytningsindex.
Även diffralction förekommer såväl vid
ljusvågor som radiovågor. Om vågorna så-
lunda passera ett ))ogenomskinligt» före-
mål, som i fortplantningsriktningen har
liten utsträckning jämfört med våglängden,
kommer föremålet ej att kasta en skarp
»skugga», utan vågorna böjas i viss ut-
sträckning omkring kanten. Även vad
större föremål beträffa. blir skuggan av
kanterna diffus, så att svaga signaler er-
hållas, även inom det område, som geomet-
riskt sett skulle ligga i skugga. Beträffan-
de de här omnämnda fenomenen hänvisas
vidare till avsnittet Teletelcnislc teori-
Med hänsyn till att atmosfären och
jordytan ha starkt varierande egenskaper
för olika frekvenser, inses, att fortplant-
ningen av radiovågor vid olika frekven-
ser blir mycket varierande.
Med avseende på fortplantningssättet i
atmosfären kan man skilja på följande hu-
vudtyper av radiovågor:
Markvågon
Rymdpågon
Ledda Vågor (vid frekvenser under ca
300 kpls).
Markvågor
Till detta begrepp räknas alla radiovå-
gor, som på vägen från sändar- till mot-
tagarantennen ej passera jonosfären (den
övre atmosfären).
Markvågorna kunna indelas i följande
tre underavdelningar:
thågon
Direkta Vågor.
Markreflelcterade Vågon
thågor
Med ytvågor menas de vågor, som
vandra utmed markytan. Dessa äro av do-
minerande betydelse vid låga och medel-
höga frekvenser, jämfört med de övriga
typerna av markvågor. De äro väsentli-
gen vertikalt, dock i verkligheten något
elliptiskt, polariserade, och vågfronten lutar
mer eller mindre framåt (ungefär 6««—12o
vid markytan, men avsevärt mindre över
exempelvis saltvatten). Lutningen beror
förutom påfrekvens och jordytans form
närmast på dess ledningsförmåga och
dielektricitetskonstant. Lutningen innebär.
att den horisontella fältstyrkan vid jord-
ytan ej är noll och att sålunda förluster
förekomma i marken. Ä andra sidan med-
för lutningen den fördelen, att vågorna
bättre följa jordens krökning.
Minsta dämpningen av ytvågorna äger
rum över vatten och fuktig mark. Vid
fortplantning över berg och skog ävensom
inuti städer dämpas ytvågorna däremot
avsevärt kraftigare.
715
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
