Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTENNER OCH VÄGUTBREDNING
t LITHB-
-·-,-. ,——ss .
IIE
Illa
Fig. lll. thågens styrka Vid olika frek-
Venser som funktion ai- avståndet från en
vertikal antenn över a) mark med god led-
nings-förmåga (0=lO-U eme; 8=15 ese) b)
mark med dålig ledningsförmåga (0=
=2010"14 eme; 8=5ese) c) en Vattenyta
(I=4X10"« eme; 8=80 ese) Kurvorna gäl-
la för låga antenner (l1(å) och en— ut-
strålad effekt av l kW.
I fig. lll visas några kurvor över hur
fåltstyrkan för ytvågen från en vertikal
antenn varierar med avståndet vid olika
frekvenser och över mark av varierande
beskaffenhet. Kurvorna gålla för en ut-
strålad effekt av 1 kW under förutsätt-
ning att antennhöjden ej överstiger cirka
en kvarts våglängd.
Direkta vågor
Med direkta vågor menas de vågor som
fortplanta sig genom troposfåren (den
lägre atmosfären) från sändar- till mot-
tagarantennen utan att vare sig ha passerat
marken eller jonosfären. Dylika vågor ut-
nyttjas om sändar- och mottagarantenner-
na befinna sig på avsevärd höjd över mark-
ytan räknat i våglängder och om avståndet
mellan antennerna ej är mycket större än
att fri sikt råder mellan dem. Dessa vågor
äro huvudsakligen aktuella vid mycket
höga frekvenser-. Även vid lägre frekvenser
716
P-
lIlWIIlIZ
i
4«.
Z
tillslutit-Hills
.-.
xI’I.I
UML-.-
IIDXNI
-
sos–-
xl
IIIIIIIIII
Ij
kunna dock dylika vågor i vissa fall ha
praktisk betydelse, t.ex. vid radioförbin-
delse mellan ett flygplan och en marksta-
tion.
Om överföringsmediet vore fullt homo-
gent, skulle den direkta vågen gå raka vä-
gen mellan sändar- och mottagarantennen.
så är emellertid i regel ej fallet utan olika
skikt i troposfåren ha olika brytningsin-
dex. Följden är den, att de direkta vågor-
na, framför allt vid mycket höga frekven-
ser, vandra i icke fullt rätlinjiga banor (rän-
nor) från sändar- till mottagarantennerna,
ofta flera vågar. I genomsnitt medför
denna krökning av de direkta vågornas
banor en verkan, som om jordens krök-
ningsradie vore i genomsnitt 33 0l0 större
än vad den verkligen är. lbland förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
