Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTENNER OCH VÄGUTBREDNlNG
————-————————————————————————
dast huvudsakligen är känslig för radiovå-
gor polariserade i vissa riktningar-.
Vid dessa fadingtyper kan s.k. selektiv
fading uppträda, vilket innebär att vissa de-
lar av frekvensbandet överföras tillfreds-
ställande, under det att andra delar äro
behäftade med fading, vilket kan medföra
avsevärd distorsion vid telefonimottagning,
Vid amplitudmodulering kan exempelvis
bärvågen eller ena sidbandet försvinna,
vilket ju medför stark distorsion.
Ledda vågor
Vid frekvenser under ca 300 kst är mar-
kens ledningsförmåga ur radiosynpunkt
god, även vad beträffar mark av vid högre
frekvenser dålig beskaffenhet Även jono-
sfären verkar vid dessa låga frekvenser
starkt reflekterande (D- och E-skikten)
och har alltså god ledningsförrnåga. Radio-
vågorna vandra härigenom mellan de båda
ledande sfäriska ytor, som utgöras av jord-
ytan å ena sidan och D- eller E-skiktet å
andra sidan. Vid de högre frekvenserna
blir dämpningen starkare under natten än
under dagen, men vid de lägsta frekven-
serna (15 å 25 kst) uppträda inga större
variationer i signalstyrkan, ej ens under
jonosfäriska stormar.
Användning av olika
frekvensområden
Beträffande egenskaperna hos radiovå-
gor av olika frekvenser hänvisas till av-
snittet Teleteknisk teori.
Nedan följer en schematisk uppställ-
ning över de olika frekvensområdenas an-
vändning. Cränserna äro givetvis i verk-
ligheten inte skarpa, utan de olika om-
rådena flyta kontinuerligt i varandra.
15—150 kst (20 oco—2 ooo m) «
Dessa frekvenser ge mycket pålitliga
förbindelser även på stora avstånd och un-
720
der ogynnsamma atmosfäriska förhållan-
den. På grund av det starkt begränsade
frekvensområdet, användas de mest för
kommersiell telegrarntrafik. Därför och på
grund av det höga Q-värdet i antennkret-
esen — strålningsmotståndet blir lågt och
antennreaktansen hög —- måste man här-
vid nöja sig med ganska måttliga telegrafe-
ringshastigheter.
150—1 zoo list (2 ooo—200 m)
Dessa frekvenser lämpa sig för markvåg-
förbindelser på kortare håll. Ju lägre fre-
kvensen är, desto längre går markvågen.
Detta område användes för rundradio samt
för marina och militära radioförbindelser
på kortare avstånd.
1,5-—J Mpls (2oo—-1oo m)
Dessa frekvenser användas för kortare
markvågförbindelser, för vilka man helst
skulle ha använt avsevärt lägre frekven-
ser, om sådana varit disponibla. inom detta
område arbeta bl. a. radiostationerna för
mindre fartyg·
z—zo Mst (1oo—1o m)
Detta är det verkliga kortvågsområdet,
som väsentligen användes för mellan- och
långdistansförbindelser, varvid man endast
utnyttjar rymdvågorna. Overföringarna
bli härigenom ej så pålitliga som vid an-
vändande av lägre frekvenser, men å andra
sidan kan man med relativt små effekter
överbrygga de största avstånd·
) zo Mst (( ro m)
Då man ej längre normalt kan utnyttja
rymdvågorna vid dessa frekvenser, använ-
das de för mera lokala förbindelser. Här-
vid kan man utnyttja de stora frekvens-
områden, som här finnas disponibla, t.ex.
för television, frekvensmodulering och ra-
diolänkar (jfr Mikrovågteknik). På grund
av de korta våglängderna är det här lätt
att bygga antenner med stark riktverkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
