Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTENNER OCH VÄGUTBREDNING
- Jas-e-·do- ten-f-
. · « skifts
L-» e wo» swencie s-o« o- m-
L-’««e mec-
s- ende vägo-
Fig. 2-9.
som avslutning på ledningen, och att de
stående vågorna borttagas enligt någon av
de ovan beskrivna metoderna, t.ex. med
hjälp av matching stubs.
En variant av en dylik anordning med
matching stubs visas i fig. 2X9. Här använ-
des en hjälpledning i vars ena ända belast-
ningsimpedansen befinner sig och vars
andra ända är försedd med ett förskjutbart
kortslutningsstycke. Kortslutningsstycket
förskjutes, till dess att hjälpledningen med
ansluten belastning är i resonans. Hänge-
nom kommer matarledningen att alltid av-
slutas med en resistiv belastning. var man
än ansluter densamma på hjälpledningen.
Genom lämpligt val av anslutningspunkt
erhålles en belastning, som är=matarled-
ningens karakteristik, varigenom stående
vågor undvikas.
lbland vill man företa en impedansan-
passning, som fungerar inom ett stort fre-
kvensområde. Härvid kan man använda
en ledning vars karakteristik varierar en-
ligt nedanstående formel:
X
Z2« i
Z= Zl « (2;
där !
Zl=önskad impedans i sändningsändan
22 = belastningsimpedansen
x=avståndet från sändningsändan
l=ledningens längd
Denna anordning fungerar som en kom-
bination av impedanstransformator och
högpassfilter.
strängt taget blir impedansen i sänd-
ningsändan reell endast om ledningen är
oändligt långt. Kan man emellertid tillåta
en viss fasvinkel 77 hos denna impedans
vid den längsta våglängd Ä» som skall
överföras, gäller: .
726
I)F——L li yZZ
—!4Irsinsr« n(?1—
- i
Anpassning mellan en matarledning och
en antenn kan givetvis ske även med hjälp
av vanliga svängningskretsar med koncen-
trerade induktanser och kapacitanser. Detta
arrangemang begagnar man sig normalt av
vid längre våglängder, då användandet av
linjära element skulle ta avsevärd plats.
Även vid korta våglängder användes
ibland dylika arrangemang. Cenom an-
vändning av vanliga induktanser och kapa-
citanser har man dessutom möjlighet att
på ett bekvämt sätt avstämma antennen
till resonans och justera kopplingen till
antennen till optimalt värde.
Om en antenn skall arbeta vid olika fre-
kvenser, är det värdefullt att på ett enkelt
sätt kunna variera anpassningen med fre-
kvensen, vilket lätt möjliggöres med ett
dylikt arrangemang.
l fig. ZXlO visas några olika anordningar
för anpassning mellan matarledning och
antenn med ordinära induktanser och ka-
pacitanser. Liknande anordningar kunna
även begagnas, när man önskar mata en
antenn direkt från en sändare, vilket ofta
är fallet vid mindre anläggningar.
l fig. 2X10 c visas exempel på övergång
från osymmetrisk till symmetrisk matning
eller omvänt med hjälp av koncentrerade
induktanser och kapacitanser. Man kan
emellertid även för detta ändamål använda
linjära element eller omvänt med hjälp av
linjära element i olika arrangemang (ba-
lun). Ett exempel härpå är bazookan, som
visas i fig. 2X11. Utanför koaxialkabelns
mantel är placerad en extra yttermantel,s en
kvarts våglängd lång. impedansen mellan
punkterna A och B blir därför oändligt
stor (i det idealiserade fallet). Punkten B
behöver alltså ej ha nollspänning, även om
yttermanteln har det. Det kan visas« att
spänningen mellan B och C i själva verket
blir symmetrisk, om man ansluter en be-
lastning, som är symmetrisk i förhållande
till jord. Det kan vidare visas, att anpass-
ningen blir korrekt om belastningsmotstån-
det har samma värde som koaxialledningens
karakteristik. Genom anbringandet av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
