Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transmissionsledningar
lastningsimpedansen i denna punkt=ka-
rakteristiken, och några stående vågor upp-
träda sålunda i detta fall ej åt sändarsidan
till, räknat från ifrågavarande punkt.
Den yttre reaktansen utföres lämpligen i
form av en parallellt till matarledningen
ansluten öppen eller kortsluten linje vin-
kelrät mot matarledningen och i samma
utförande som denna (matching stubs).
Reaktansens storlek bestämmes av linjens
längd. För att bekvämt kunna justera den-
na utföres linjen i praktiken företrädesvis
kortsluten. Ibland använder man två dy-
lika parallellreaktanser på 1X8 eller 3K8
våglängders inbördes avstånd. Härigenom
behöver man ej göra anslutningspunkterna
flyttbara på matarledningen, utan det räc-
ker med att justera anslutningsledningar-
nas längder, vilket i vissa fall kan för-
enkla intrimningen.
l princip är det intet som hindrar, att
man i stället tar bort de stående vågorna
genom att inkoppla kompenserande serie-
reaktanser (serieresonans) i sådana punk-
ter av linjen, där den ekvivalenta impe-
dansen är=ett motstånd av samma stor-
lek som ledningens karakteristik, serie-
kopplad med en viss reaktans. Det är emel-
lertid härvid i regel svårare att få en till-
fredsställande teknisk anordning än med
den ovan beskrivna parallellkopplingen.
Det finnes även andra metoder för bort-
tagande av stående vågor. sålunda kunna
de elimineras genom att den ordinarie ma-
tarledningen på en viss sträcka, som måste
bestämmas noga från fall till fall, utbytes
mot en matarledning med annan karakte-
ristik. Denna metod, som utarbetats av
BBC i Englands är särskilt praktisk, när
man använder matarledningar med två
trådar i var bransch (fig. 2X6),.varvid den
ändrade karakteristiken helt enkelt åstad-
kommes genom att de båda trådarna i
samma bransch hopklämmas (pinching).
Ju större förhållandet är mellan de båda
karakteristikerna, desto större stående våg-
förhållande kan man bemästra. Är stående
vågförhållandet stort kan man även till-
gripa dubbla pinchningar.
Det finnes ytterligare metoder för bort-
tagning av stående vågor. sålunda har ex-
empelvis Alford föreslagit, att man paral-
lellt med en viss del av matarledningen
kopplar ytterligare en matarledning av av-
passad längd. Härigenom är det möjligt att
anordna så, att de stående vågorna på hu-
vudledningen och sidoledningen upphäva
varandra. Liknande anordningar kunna för
övrigt även användas som högfrekvensfil-
ter av olika slag.
Anpassning mellan transmissions-
ledning och antenn
Ofta har man vid matning av antenner
behov av att transformera en impedans
från ett visst värde till ett annat för att
undvika stående vågor. Man vill exempel-
vis mata en antenn med strålningsmotstån-
det 75 ohm via en 600 ohms matarledning.
Det gäller härvid att transformera 75 ohm
till 600 ohm-
Detta kan göras på olika sätt, och vilken
metod man använder beror ofta, åtminsto-
ne vid kortvåg, på antennanläggningens ut-
förande i övrigt. Därför kommer anpass-
ningen till olika specialantenner att delvis
behandlas i samband med de olika antenn-
typerna. Jfr även Mikrovågteknik Här
lämnas dock en allmän översikt över olika
anordningar, som användas för impedans-
anpassningar, framför allt för anpassning
mellan matarledning och antenn.
En ofta använd anordning för impedans-
transformering är kvarsvågtransforma-
torn. Den grundar sig på den omständig-
heten att en linje med karakteristiken Z0
och längden en kvarts våglängd, som av-
slutas med impedansen Z, får en ingångs-
1mpedans Z —fz()2
s— EF-
Genom lämpligt val av 20 kan man allt-
så företa impedanstransformeringar inom
vissa gränser.
Änpassningen av en godtycklig impe-
dans till en viss transmissionslinje kan
också göras så, att impedansen inkopplas
725
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
