Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTENNER OCH VÄGUTBREDNING
sIIIIIIIIIIIIIIIIIII
IIIIIIIIIIIIIIIII
IIIIIIIIIIIIIIIIIIII
I-IIIIIIII
IIIIIQ I–IIIIIII
lW
MF imped-« -« els-»
Q
IFS-siks-
Ymse-
4
s
s
E-« W - — I
I-W - –
IDF-IL- I IIIIII
I -s–«–- Isi- « - Jis-
»I–;–SSE–––––-
I
ETA C- . . -«5 « .-
Aysldhds segla-Uds- « « »
–—
läk
IIIIIIIIII DNS-Is-
IIIIIIII IIlIQWII
» IIIIIIII I- QK SI
Issllssl I - s .
III II I - S-
»IIII.II. I I Idsk
IIII II I -
» s-
k s II I-
s, I
IT s
I
-
»IIII
I
C
as .·.«c"«c"- köpts-skee-
Fig. 3l6. storleken och fasvinkeln hos om-
sesidiga impedansen mellan två identiska,
jordade, vertikala antenner som funktion
av avståndet. De angivna siffrorna avse de
verkliga höjderna hos antennerna, uttryck-
ta i våglängden respektive elektriska gra-
der.
utpräglade stående vågor uppträda, dels
sådana, som äro avslutade med ett mot-
stånd=karakteristiken och som sålunda
väsentligen ej ha några stående vågor. Den
förra typen är den vanligaste· Till den
senare hör bl.a. de s.k. romb- och Beve-
rage-antennerna.
Vid beräkningen av ström- och spän-
ningskördelningen på en antenn med ut-
präglade stående vågor, kunna de lagar
tillämpas, som gälla för vanliga transmis-
sionsledningar, men man har att räkna med
en avsevärd dämpning hos ledningen på
grund av strålningen. Vid långa ledningar
dämpas först den fortskridande vågen un-
dan för undan, innan den kommer kram
732 .
till reflexionspunkten. samma blir förhål-
landet med den reflekterade vågen allt
eftersom den vandrar tillbaka mot mat-
ningspunkten. Härigenom bli bukarna och
noderna mindre utpräglade, ju närmare
man är matningspunkten.
strömbukarna uppträda på ett inbördes
avstånd av en halv våglängd och detsam-
ma gäller givetvis även för noderna. Av-
ståndet mellan närliggande strömbukar och
strömnoder resp. spänningsbukar och spän-
ningsnoder är alltid en kvarts våglängd. l
närheten av en strömnod sker en snabb,
ehuru på grund av dämpningen ej plöts-
lig skiftning av strömmens fas med 180«.
så att strömmen på båda sidor om en nod
antingen är riktad mot eller från denna
punkt.
Där en strömbuk uppträder, finnes sam-
tidigt alltid en spänningsnod. Likaledes
sammankalla alltid strömnoder och spän-
ningsbukar.
I–
s.- III IIIMy
II
er I. smt-
I I
24 Ils-. IIII H-
ll I
lI s
Will s
II s k
E In s » Se
( sl II :
Oxs Il. I II g
s II «
I I-
s-
l -
i s II «
-
-
« — «
IIIIII Ug·
IIIII IIII
o ,zz4 te «-.5 ac- "z- L-
Avslwdef Tell-» ek mikrelesyno ende-w- ec- mtememse
ivrig-Mycke-
Fig. Zl7. Storleken och fasvinkeln hos, öm-
sesidiga impedansen mellan halvvågsan-
tenner i linje (kollinjära antener) som
funktion av avståndet mellan närbelägna
ändar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
