Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allrnänt om antenner
Vid konstruktion av ström- och spän-
ningsfördelningen på en antenn utgår man
lämpligen från de öppna ändarna, där ju
strömmen måste vara noll och således
strömnod och spänningsbuk förefinnas.
Exempel på strömfördelningen hos någ-
ra enkla antenntyper visas i fig. Zl8.
För att en halvvågsantenn skall vara
exakt i resonans, måste dess fysikaliska
längd i de flesta fall vara något mindre
än en halv våglängd, ungefär O,47Ä. Orsa-
ken härtill är dels att, såsom tidigare fram-
hållits, en antenn, vars fysikaliska längd
är exakt en halv våglängd, är något in-
duktiv, varför den måste förkortas för att
komma i resonans, dels uppträdandet av
den s.k. ändeffekten, som beror på att
antennerna vanligen i båda ändarna för-
ses med isolatorer, vilka förorsaka en
extra kapacitans, som kan kompenseras
genom minskning av ledarlängden. Även
sådana faktorer som närheten till jord eller
den omständigheten att antennen drages i
vinkel, medför att en kortare fysikalisk
längd erfordras för resonans. Också för-
hållandet mellan antennens längd och dia-
meter inverkar på erforderlig längd för
resonans och även på strålningsmotstån-
det, såsom visas i fig 3l9.
Man skiljer mellan ström- och spän-
ningsmatning av en halvvågsantenn eller
en antenn, vars längd är ett helt antal
halvvågor. skillnaden framgår av fig.
3l10. strömmatning äger rum i en ström-
buk och spänningsmatning i en spännings-
buk. strömmens (och alltså även spän-
ningens) fasförhållanden kunna, såsom vi-
sas med pilar i figuren, bli helt olika vid
ström- och spänningsmatning. Ofta, spe-
ciellt vid antenner arbetande på längre
våglängder, äro antennerna själva ej i re-
sonans och i detta fall flyta begreppen
ström- och spänningsmatning i varandra.
Om strålningsmotståndet är relativt lågt,
måste man dock anse att det närmast rör
sig om strömmatning och är det högt, om
spänningsmatning.
Fig. Jl8. Exempel på ström-fördelningen
hos några yertikala och horisontella an-
tenner av olika långd.
förhåll-nät Mellon längd sel- Mem-Le-
OVre kurvan: Procent av halva vågläng-
den. Undre kurs-san: strålningsmotstånd i
ohm.
Fig. 3l9. Strålningsmotståndet för en halt-s-
Vågsantenn tfria rymden och exakta läng-
den för resonans som funktion ar- förhål-
landet mellan längd och diameter-
k-—-x—————.4
: « Marengan
5 strömmatnan
i l c·
Ipö»«-»y.swtm"
Fig. 3X10. Exempel på matningspunktens
inverkan på strömmens fawinkel i en an-
tenn-
733
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
