Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—.,....-.. «.·..q-..«.-..- . .. .
sändarantenner
W
dessa alstras i stället strömmen på grund
av induktion från andra element i antenn-
anläggningen.
Reflektorelement äro sådana Parasitiska
element, som förorsaka att strålningen i
riktning från det drivna antennelementet
mot reflektorelementet (och vidare) för-
svagas av strömmarna i detsamma, under
det att strålningen från antennelementet
i riktning från reflektorelementet förstär-
kes.
Direktorelement ha motsatt verkan mot
reflektorelement, så att strålningen från
det drivna antennelementet i riktning mot
direktorelementet (och vidare) förstärkes
av strömmarna i detsamma.
Kap. 4. sändarantenner för
låga och medelhöga frekvenser
((3 Mst)
Vid låga och medelhöga frekvenser an-
vändes i praktiken sändarantenner för
förtikal polarisation (se s· 72).
strålningsmotståndet för en vertikal an-
tenn över jord med god ledningsförmåga
kan, såsom framgår av sid. 729, skrivas
R8=1578 · (L2«-) ohm
där he är effektiva höjden och Z vågläng-
den, uttryckta i samma måttenhet.
Jordmotstånd, jordnät
Vid låga frekvenser måste av tek-
niska och ekonomiska skäl hell bli
liten,. varför även strålningsmotstån-
det blir lågt. För att härvid få en
acceptabel verkningsgrad är det av
vikt att övriga motstånd i antennkretsen
hållas nere, framför allt jordmotståndet,
vilket brukar dominera, om antennanlägg-
ningen i övrigt är förstklassigt utförd.
som det idealiska jordnätet för en vertikal-
antenn brukar man räkna ett nät,
nedgrävt 15 å 30 cm i marken, beståen-
de av ca 120 trådar, vilka utstråla radiellt
från en punkt mitt under antennen och
vilka äro ungefär en halv våglängd långa
och jämnt fördelade i alla riktningar, alltså
på inbördes vinkelavstånd av Zo. Ett
dylikt jordnät låser sig emellertid ofta
ej realisera i praktiken, särskilt när det
gäller låga sändareffekter, då det ej lönar
sig att lägga ned alltför stora kostnader
på jordnätet. Minskar man på jordnätstrå-
darnas längd, är det vidare ej någon märk-
bar fördel att ha så många trådar som 120,
utan man kan samtidigt minska på tråd- "
antalet utan att jordmotståndet ökar
nämnvärt.
Det fördelaktigaste utförandet av jord-
nätet får bedömas från fall till fall. Vid
mark med god ledningsförmåga erfordras
exempelvis ej så stort jordnät Som vid
mark med dålig ledningsförmåga.
För att vid låga masthöjder hålla nere
förlusterna i jordledningen förser man ver-
tikalantennerna med toppnät (L- och T-
antenner), varigenom strömfördelningen
på den vertikala ledamen blir gynnsamma-
re, strålningsmotståndet ökar och sålunda
antenn- och jordströmmarna minska.
En annan metod att minska jordförlus-
ternä, vilken företrädesvis användes vid
låga frekvenser är multipelavståm-
ning av antennen (multiple tuning).
Härvid uppdelas antennsystemet i ett fler-
tal sektioner, vardera med en vertikal ned-
ledning med sin tillhörande jordnings-
punkt. Genom uppdelningen av jordström-
marna kan en avsevärd reduktion av jord-
förlusterna åstadkommas· Om antennsyste-
met har stor utsträckning i längdriktningen
kan dessutom effektiv riktverkan erhållas.
ibland använder man, för att få ned
jordförlusterna, när antennen befinner sig
över mycket dålig mark (t. ex. i bergstrak-
ter eller i städer), en s.k. motvikt i stället
735
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
