Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fartygsantenner
signalstyrkan blir hög i förhållande till
störningarna, dels att styrkan hos den di-
rekta signalen blir stor jämfört med styr-
kan från den reflekterade signalen.
Det är även av vikt, att anpassningen
mellan antenn, matarledning och motta-
gare företages med omsorg för att undvika
spökbilder.
Lämpliga riktantenner för televisions-
mottagning äro de i Kap. 5 (sid. 745) be-
skrivna Yagi-antennerna och liknande.
Kap. 8. Fartygsantenner
Även om fartygsantenner äro tämligen
ordinära antenner, får det anses motive-
rat att med några ord behandla dem sär-
skilt med hänsyn till de speciella förhål-
landen, under vilka de användas. De ne-
dan lämnade uppgifterna avse i första
hand svenska förhållanden, men äro i stor
utsträckning generellt giltiga.
Antenner för långvåg
(huvudsakligen 375—500 kpls)
Långvåg användes på större lastfartyg
(över 1600 ton).
Vid långvåg användas såväl L- som T-
antenner allt efter de lokala förhållandena.
Antennen uppspännes i fartygets längd-
riktning. Normalt användas av mekaniska
skäl och för att de lätt skola kunna tagas
upp och ner, entrådiga antenner, ehuru ur
elektrisk synpunkt flertrådiga vore att fö-
redraga.
På grund av den låga antennhöjden blir
strålningsmotståndet hos fartygsantenner
för långvåg lågt. Ä andra sidan går det att
ordna med goda jordningsförhållanden på
sjön, varför fartygsantenner bli ganska
effektiva trots den låga höjden.
spänningen på långvågsantenner kom-
mer att bli ganska hög, varför det är av
vikt att isolationen utföres med stor om-
sorg, särskilt som faran för överledning är
stor på grund av den fuktiga atmosfären
och risken för saltbeläggning. -
Antenntaket brukar ligga 20 å 25 m över
vattenlinjen, och antennens kapacitans bru-
kar vara av storleksordningen 500 pF. För
att antennen skall vara möjligast effektiv
dras den så, att kapacitansen till master,
stag etc. blir så liten som möjligt. stag,
som beräknas inverka menligt på anten-
nens effektivitet, isoleras, där så är möj-
ligt.
Antennens totalmotstånd håller sig van-
ligen mellan 6 och 8 ohm. men kan i ex-
trema fall variera mellan 4 och 10 ohm.
Härav brukar strålningsmotståndet hålla
sig omkring 3 ohm.
Fartygsskrovet ger en god jord. Jord-
ningsanslutningen företas i en däcksbalk.
varvid man anordnar anslutningen så, att
jordledningen från radioutrustningen blir
så kort som möjligt.
Antenner för mellanvåg
(huvudsakligen 1,6—z,5 Mpls)
Inom detta frekvensområde förekom-
mer fartygstelefoni och det utnyttjas dels
av lastfartyg på mindre än 1600 ton, dels
av fiskebåtar.
På lastfartygen användes vanligen en
entrådig T-antenn, vars tak har en längd
av ca 14 m och vars nedledning är ca
10 m. Denna antenn har vid de lägsta
frekvenserna inom området ett strålnings-
motstånd på ca 10 ohm och vid de hög-
sta frekvenserna ca 60 ohm.
På fiskebåtar användes normalt en T-
antenn med 2-trådigt tak, som har en to-
tallängd av 8 å 9 m. Nedledningen är där-
emot enkel. strålningsmotståndet är unge-
fär detsamma som för antennerna på last-
fartygen.
Antenner för kortvåg
(huvudsakligen 4—17 Mst)
I stor utsträckning användas samma an-
tenner för kortvåg som för längre våg-
längder. Desst antenner bli visserligen ej
idealiska men de anses vara att föredra
757
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
