Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mottagarantenner för pejlstationer
utseende, som visas i fig. 9Xl A. Av detta
framgår. att minima äro mycket skarpa.
varför man borde kunna få noggranna
värden genom att pejla på dessa.
Polarisationsfel
Emellertid blir polarisationsfelet med en
ramantenn stort, vilket« beror på att, om
den står inställd på minimum vid verti-
kalt polariserade vågor, detta samtidigt
motsvarar, att signalen blir maximal för
snett uppifrån från samma riktning infal-
lande. horisontellt polariserade vågor. Ge-
nom att använda en särskild kompensa-
tionslindning eller två skilda ramar finns
det möjlighet att i hög grad reducera po-
larisationsfelet.
Antenneffekt
Om icke en ramantenn är helt symmet-
risk i förhållande till jord, uppträder an-
tenneffekt, dvs. ramen fungerar även i
viss utsträckning som öppen antenn. vil-
ket medför-, att strålningsdiagrammet för-
vanskas såtillvida, att minima ej ligga på
1800 avstånd från varandra.
Antenneffekten kan kompenseras me-
delst en anordning, som visas i princip i
fig. 9X2. Ramen har här försetts med en
jordad elektrostatisk skärm, som är öppen
på ett ställe för att skärmen ej skall hindra,
att spänningar induceras i ramen. Enbart
denna skärm medför en märkbar reduktion
av antenneffekten. Den slutliga utbalanse-
ringen av antenneffekten företas emeller-
tid genom inställning av kondensatorn C
så, att minima infalla på exakt 180o av-
stånd från varandra.
Riktningsbestämning
Med den nu beskrivna ramantennen er-
håller man för en viss sändare två mini-
ma på 180o avstånd från varandra, och
det är omöjligt att av dessa observatio-
ner säga, i vilken av de två diametralt
motsatta riktningarna sändaren befinner
sig. För att kunna sidbestärnma sän-
daren, dvs· avgöra vilken av riktningarna,
VW msk,
X Aci-
- « - ;
Fig. 9Xl. Strålningsdiagram för olika kom-
binationer ai- ramar och öppna antenner.
Fig. 9X2· Enkel ramantenn med elektrosta-
tisk skärmning och kapacitiv balansering.
som är den riktiga, utnyttjar man det strål-
ningsdiagram, som erhålles genom lämplig
kombination av en ram och en låg. verti-
kal hjälpantenn (och som f.ö. erhålles
för en ram med utpräglad antenneffekt).
Exempel på olika strålningsdiagram, som
erhållas på detta sätt, visas i fig. 9Xl B, C
och D. Vid sidbestämning använder man
en kombination, som ger ett diagram en-
ligt fig. 9X1 D (kardioiddiagram). För exakt
riktningsbestämning kopplar man sedan
vanligen bort hjälpantennen och pejlar på
enbart ramen.
Bellini—Tosi-antennen
l stället för en vridbar ramantenn kan
man även använda en s.k. Bellini—Tosi-
antenn, som består av två mot varandra
vinkelräta, fast uppställda ramantenner, så-
som visas i fig. 9XZ. Av konstruktiva skäl
utföras de med endast ett varv, men givas
i stället ganska stora dimensioner. Rikt-
ningsbestämningen äger här rum med hjälp
av en s.k. goniometer. som består av två
fasta spolar (eller spolpar), anslutna till
vardera sin antenn, och en vridbar spole,
som är placerad inuti de fasta spolarna.
När spolen vrides, induceras allt efter
vridningsvinkeln olika spänningar från de
båda spolarna. Vid pejling inställer man
den vridbara spolen så, att signalerna få
minimum, Av spolens läge bestämmes den
759
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
