Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning
Noggrannhet. De allmänna regler och syn-
punkter beträffande mätfel och beräkning
av dessas storlek, som behandlas i All-
männa delen, gälla i princip även för
elektriska mätningar. För praktiskt tek-
niskt ändamål har emellertid utvecklats
mätinstrument resp. utbildats mätmetoder,
som direkt ge mätresultat av erforderlig
noggrannhet, utan att man behöver upp-
repa mätningarna för att genom medel-
värdesberäkning eliminera tillfälliga fel.
systematiska fel undviker man genom om-
dömesgillt användande av lämpliga mät-
metoder och genom att hålla sin mätut-
rustning i sådant skick, att man kan lita
på den mätnoggrannhet som finnes angi-
ven för densamma.
Liksom vid alla andra mätningar är det
vid elektriska mätningar av vikt, att man
från början klargör för sig, vilken mät-
noggrannhet som erfordras. Det är exem-
pelvis meningslöst att bestämma motstån-
« det i en koppartråd på en tiondels procent
när, om man icke samtidigt känner tempe-
raturen hos koppartråden på ungefär en
tiondels grad när. Noggrannheten hos och
värdet av mätresultaten äro därför ofta
mera beroende på den mätandes erfarenhet
och goda omdöme än på tillgången till en
aldrig så dyrbar och noggrann mätutrust-
ning.
Val av mätmetod. Vid mätningar har man
i princip att välja mellan två olika meto-
der, dels sådana som grunda sig på ut-
slaget av visaren hos ett instrument, dels
sådana som grunda sig på jämförelse med
en känd storhet. De förstnämnda, utslags-
metoderna, äro i allmänhet de snabbaste
men medge å andra sidan endast begrän-
sad mätnoggrannhet, vanligen av storleks-
ordningen 10Xo, undantagsvis ned till ca
0,10Xo. Jämförelsemetoderna medgiva där-
emot, under förutsättning av tillräckligt
påkostad utrustning, en betydligt högre
mätnoggrannhet och kunna även utformas
så, att de ge snabba och pålitliga mätre-
sultat. så har t.ex. skett för olika ända-
mål i den mångfald mätbryggor, som finnas
i handeln, t. ex. för mätning av motstånd,
induktans osv· och i kompensatorer av
olika slag för mätning av t.ex. likspän-
ning eller mättransformatorers omsätt-
ningsfel och felvinkel.
Mätning av ström och spänning
Kap. 1. Mätning av ström och
spänning
Allmänt om visarinstrument och
deras användning
lll l4l lsl 161
Beträffande olika instrumentkonstruk-
tioner hänvisas till Allmänna delen, av-·
snittet Elektriska och magnetiska mätning-
ar, ATM J 70—4 [4] eller för grundligare
studium till Keinath [1, Bd I]. Instrumen-
ten indelas i noggrannhetsklasser enl. tab.
1:1 efter största tillåtna felvisning. se
sEN 39. Tab. 1:2 visar huru de olika
noggrannhetsklasserna huvudsakligen an-
vändas. Klass 0,1 har även medtagits, då
vissa utländska fabrikat använda denna
beteckning
För att man skall kunna känna sig nå-
got så när säker på att instrument, som
äro i dagligt bruk, verkligen bibehålla
den mätnoggrannhet som finnes angiven
för dem, bör man tillse, att de med korta
intervall överses och kontrolleras. Enligt
vad erfarenheten visar, böra laboratorie-
och provrumsinstrument överses minst en
gång varje kvartal, samt varje gång de ut-
satts för eller kunna misstänkas ha ut-
satts för onormal belastning eller meka-
nisk åverkan. Korrektionskurvor (Allmän-
na delen, Elektriska och magnetiska mät-
ningar) böra uppritas vid varje kontroll
och sedan förvaras lätt tillgängliga, helst
fästa på instrumentet. Ätgärder böra vid-
tagas för att finare instrument endast an-
Tab. 1:1. Noggrannhetsklasser.
Tillätet mätfel i Tillåtet mätfel i
Klass Z av fullt utslag Klass Z av fullt utslag
0,2 toa l 1,5 thr-
0,5 tox) 2,5 125
1,0 tln
887
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
