- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
896

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRISK MÄTTEKNIK

I

i volt. Det är att observera, att ström var-
ken tages från normalelementet eller frän
den obekanta spänningen Ex.

Tekniska kompensatorer finnas i många
varianter enligt ovan beskrivna princip.
De skilja sig huvudsakligen i fråga om
anordningar dels för att åstadkomma fin-
inställning av Rz och dels för att bli obe-
roende av termokrafter i kontakterna. För
närmare studium se ATM J 931 [32], Gall
[29] eller Holmquist [30].

Växelspänningslcompensatorer användas
icke lika bekvämt för noggrann mätning
som ls-kompensatorer, speciellt på grund
av bristen på växelspänningsnormal. Holm-
quist anger emellertid en kompensator an-
vändbar för detta ändamål, vilken skiljer
sig från de flesta kompensatorer därige-
nom att strömmen mätes direkt. Ett tem-
peraturberoende motstånd, t.ex. en glöd-
lampa, användes. En mot effektivvärdet
svarande uppvärmning åstadkommes dels
med växelström och dels med likström.
Mätning av aktiv effekt kan även utföras
med denna kompensator [31].

Annars användas växelspänningskom-
pensatorer för jämförelse av spänningar,
ursprungligen erhållna från samma källa.
speciellt komma de i fråga vid kontroll
av mättransformatorer (schering—Albertis

Fig. lllL »Fondmätning)) ai- kapacitiv

spänningsfördelning medelst växel-

spänningskompensator.

896

kompensator) och vid mätning av fasvin-
kel. Nollvillkoret innefattar ju både spän-
ning och fasvinkel.

En tillämpning, som bör påpekas, är
strömle mätning, s. k. sondmätning, vil-
ken måste användas t.ex. vid uppmät-
ning av spänningsfördelningen utefter en
isolatorkedja. ATM V 3333—4 anger oli-
ka metoder med högspänning och nätfre-
kvens.’ Om icke fördelningen är spän-
ningsberoende, t.ex. på grund av läck-
ning, kan emellertid mätning vid låg
spänning och ton-frekvens vara avsevärt
enklare. Fig. llll visar kopplingen. In-
strumentet visar noll, då spänningsfördel-
ningen mellan Rl och R2 är lika med
den obekanta. Med kondensatorn C bringas
skärmen till mätpunktens potential. Om
R2 ej är för stort ((1000 ohm), kan
en rörvoltmeter användas direkt, annars
fordras även en dubbelslcärmad transfor-
mator, se s. 901. Med denna metod kunna
mycket svära mätningar t.ex. av fältför-
delning utföras-.

Mätning medelst urladdningssträcka
1341 1351 l361

När instrumentmätning av hög spänning
icke är lämplig, kan mätning med urladd-
ningssträcka ofta komma till användning.
Metoden är användbar såväl vid lik- som
Växelspänning samt vid stötspänningar al-
ternativt med oscillograf.

För att väldefinierad överslagsspänning
skall erhållas bör användas ett gap
med så homogent fält som möjligt [34].
Bäst uppfylles detta av rogowski-
gapet, fig. 1X12, som utgöres av tvenne
plana cirkulära plattor med kanterna så
avrundade, att inga fältkoncentrationer
uppstå· 1 de allra flesta fall användes
emellertid kulgap, fig. ll13. Olika slag av
spetsgap ha på grund av ojämnt fält dä-
ligt definierad överslagspänning och äro
därför olämpliga för mätning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0910.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free