Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRlsK MÄTTEKNIK
l
delar vid mätningar av detta slag. För
fotografisk«registrering måste ofta en ka-
merautrustning med kontinuerligt löpande
film anskaffas.
Millsisekundförlopp. Därmed menas för-
lopp med varaktighet av storleksordningen
millisekunder. Man vill då ofta se fin-
struktur, som kräver att tidskalan kan
upplösas i mikrosekunder. Exempel på så-
dana förlopp äro ljusbågsspänning och
återvändande spänning vid brytning, spän-
nings- och strömförlopp inom elektroni-
ken m.m. Katodstråloscillografen är då
den enda möjliga och måste ofta utrustas
med speciellt ljusstarkt rör. Är förloppet
kortvarigt kan man använda en oscillo-
graf med enkelsvep, dvs. strålen är nor-
malt släckt samt tändes och sveper över
skärmen en gång, då den utlöses av för-
loppet, eller ännu bättre av en något ti-
digare impuls. som ofta kan åstadkom-
mas från en annan del av mätkretsen.
Ofta är förloppet längre men med samma
krav på finstruktur. Man får då använda
en snabbt löpande film, lämpligen upp-
spänd på en roterande trumma. strålen
tändes med ett magnetiskt eller elektro-
niskt relä för en viss tid.
Beroende på mätproblemet kunna olika
metoder utfunderas. Hoover anger t.ex. en
koppling att användas vid brytförsök, där
han under den tid. brytningen kan vän-
tas. låter strålen göra ett svep varje gång
strömmen går genom noll. Det intressan-
ta förloppet kan lätt skiljas från de övriga.
Mikrosekundförlopp. Därmed menas för-
lopp, som utspela sig på tider av storleks-
ordningen ,«s, och där man kan vara in-
tresserad av en finstruktur på hundradels
Fes. Dit hör framförallt stötspännings-
mätningar inom högspänningstekniken,
åskobservationer o.d. Katodstråloscillo-
grafen är där allenarådande för kurvregi-
strering. Igensmälta katodstrålrör med
varmkatod finnas med upp till 25 kV acce-
lerationsspänning och med god punktskär-
pa, vilka medge hög registreringshastig-
914
het. När kraven på noggrannhet och
skrivhastighet äro stora, är kallkatodrö-
ret emellertid fortfarande överlägset, även
om man kan förutse ytterligare utveckling
av varmkatodrören. Vanligen användes
enkelsvep (se föregående), men ofta
även »nollskugga», vilket innebär att
strålen är avbruten närmast nollinjen.
Tidaxeln åstadkommes då av en oscilla-
tor med hög frekvens och helst med
spetsig kurvform. För utlösningen av en-
kelsvepet kan förloppet självt användas,
men oftast kan en tidigare impuls erhål-
las, t.ex. från nedersta tändgapet i en
stötvågsgenerator, om sådan användes.
Moderna kopplingar utlösa strålen så
snabbt, att fördröjningskabel ej erfordras.
lnnan katodstråloscillografen var prak-
tiskt användbar. hade klydnografen stor
användning, och den användes fortfaran-
de vid enklare mätningar för att inbespara
oscillograf. Den består (fig. Ill) av en
spets, som ligger an mot det fotogra-
fiska skiktet av en film eller plåt, vars
baksida ligger mot en jordad platta. Då en
spänningsstöt lägges på spetsen uppstå ur-
laddningsfigurer, vilka efter framkallning
kunna göras synliga, och av deras karak-
tär kunna vissa slutsatser om branthet, po-
laritet m.m. dragas, se [68, s. 72—83].
För mätning av stötströmmars toppvärde,
speciellt strömmar i åskledare, användas i
stor utsträckning stålstavar, som placeras,
så att de magnetiseras av strömmen. Av
det magnetiska tillståndet kunna vittgåen-
de slutsatser dragas. stålstavar kunna även
användas i förbindelse med deriverande
eller integrerande kretsar för registrering
av branthet. varaktighet osv. se saraoja
[70] och stålbane [7l].
Periodiska förlopp. Vid- studium av pe-
riodiska förlopp, t.ex. växelspänningars
kurvform, är det ofta tillräckligt att kunna
tsk
»efq".s,oefs
LJUIFeänslHyf sic-Ac-
Fo fosxofxsk plö-
»e–"pls«os
Fig. JU. Principskiss ai- klydnograf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
