Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir beroende av stålets väsrmebehandling.
Genom anlöpning vid 3000 C uppnås i
allmänhet maximalvärdet på y. Fig. lXZ
visar olika föroreningars resp. tillsatsers
inverkan på resistiviteten. (Jfr även fig.
2X5 under Magnetiska material s. 966 och
tab. 1:13.) Vid sidan härav verkar kall-
beasrbetning i viss män nedsättande. Ett
generellt värde på Js kan därför ej anges.
För hårddragen tråd med en brottgräns av
400——700 Mnth2 (-d-40—70 kpXmm2),lämp-
lig exempelvis till teleledningar. anger
DlN VDE 8300 yYT7 Mslm
För mycket rent järn är resistivitetens
temperaturkoefficient, r-0,100=6,5-10"3, dvs.
högre än för övriga rena metaller med
undantag av nickel och kobolt, som ha
ungefär samma ot· Vid konduktiviteter
mellan 10 och 5 MsXm är produkten
L),«e1r,T59·10’5 ABM-FI Resistiviteten vid
olika temperaturer framgår av tab. l:3.
Om järn som motståndsmaterial se
s. 947.
Tab. 1:3. Resistipsitet hos Drentv järn1.
LV- ;«I2m(.(me2!m)
Temp. OC
1 « Iu
0 0,095 J 0,o95 7 0,093 5
100 0,1553 0,1539 0,1549
200 0,250 o 0,236 7 0,227 s
300 0,354 1 0.341 5 0,319 3
400 0.4(,8 o 0,478 o 0,432 o
500 0.598 5 0.623 5 0,567 o
600 0,763 5 0.795 5 0.710 5
700 0,966 5 l.033 0,929
800 1,o78 1,186 1,110
900 l,111 1.212 1,178
1 000 1.136 1.224 —
1 Enl. Gmelins Handbuch der Anorg.
Chemie, 59 (Eisen) Teil A, s.1563.
l: Kahlbaum-Eisen med 0,015 O-» si0,,0,001
O-» Mn. 0,o4 Z Cu. 0,oo4 Z Ni, spår av Oz.
ll: Träkolsjärn från American Rolling
Mill Co. med 99,94 Z Fe.
Ill: Elektrolytjärn med 0,oo Z C, Cu, Mn.
si. (0,008 Z s, 0,oo7 Z P.
Ledande material
silver användes till smältsäkringar men
förekommer eljest av prisskäl ej som le-
darmaterial annat än i undantagsfall. (se
dock under Kontaktmaterial s. 953.) Rent
silver har högre konduktivitet än övriga
metaller och 720=61,5 MsXm, dvs. Geo=
=0,01625 »9.m· Temperaturkoefficienten är
a20=3,86 « 10"3.
Zink är på grund av sin låga rekristallisa-
tionstemperatur med därav följande även
vid «rumstemp. successivt fortskridande
kornförstoring och försprödning ej lämp-
lig som ledarmaterial. Dock upp-ges fin-
zink med tillsats av små mängder alu-
minium och koppar eller järn vara
användbar. l varje fall höjes därmed rekris-
tallisationstemperaturen avsevärt. Dessa
legeringar ha ungefär samma konduktivi-
tet som zink, ?"220=16—17 MsXm. (R. Rein-
bach, Z. Metallkunde, 32, 1940, s. 97—100
och IF, 194Z, s. 99—·103.)
Platina. Platinans höga smältpunkt och
oföränderlighet vid höga temperaturer,
dess beständighet mot kemisk inverkan
och dess relativt höga resistivitet göra
den synnerligen väl lämpad som element-
material i motståndstermometrar. Detta i
synnerhet som metallen kan framställas
mycket ren, varigenom temperaturkoeffi-
cienten uppnår största möjliga likformighet.
Mellan —30o och 410000 C kan resis-
tiviteten mycket nära uttryckas med en
andragradsfunktion av temperaturen, och
platina-motståndstermometern är fastställd
som interpolationsinstrument mellan fix-
punkterna i den internationella tempera-
turskalan inom området —190« till —l—660"C.
Platina användes f. ö. till termoelement
(se under Termoelementmaterial s. 962),
till genomföringsledare i glas och i spe-
cialfall till värmeelement i högtemperatur-
ugnar.
För renaste möjliga och väl utglödgad
platinatråd är resistiviteten 90=0,0981—’-
—0,0983 »9m med temperaturkoefficiens
ten a0-100=3,92·10’3. Resistansen stiger i
943
———————-H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
