Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. ELEKTROMATERIALLÄRA
CM Gw- qer q- , »
jggslolkflgasn
Fig. llll. Kontalctresistansens beroende av
kontaktkraften. l: Mycket hårda, polerade
kolstyclcen. 2.- Amorft (rm·l(rofon) kol. J:
Elektrografitstavan 4: Elektrografitplatton
F: Nickels eller plastinastavar. 6.· Nickel-
plattor· 7.« Kopparstavar. F: Kopparplat-
tor. 9.· Aluminiumplattor. (Enl. Holm.)
och plattor. De heldragna kurvorna mot-
svara enbart förträngningsresistansen och
de tillhörande streckade kurvorna totala
resistansen. För material, som för tydlig-
hetens skull icke upptagits i figuren, kan
man beräkna en punkt och sedan rita in
kurvan parallellt med de andra. En kon-
trollräkning av ett pasr punkter för kop-
parstavar förtydligar tillvägagångssättet.
Ur tab. l:8 få vi E=ll ·10lo nlm2, H=
=4,5«108 nlm2 och 9=0,0176,«9m. Välja
vi stavdiametern 5 mm och kontaktkraften
P=0,1 n, erhålles elastiskt aJ l,45 - 10·5 m
och plastiskt aTO,84 «10’5 m. Vi räkna så-
ledes med det elastiska fallet. Förträng-
ningsresistansen blir då R=ol2aT6 « 10·4 g.
Resistansen i det främmande skiktet kan
uppskattas till R»=0-«a2215-10-49. To-
tala resistansen vid P=0,1 n blir således
TZ,1·10"3"9. För P=10n (-:-l kp) har
man däremot plastisk deformation och
kontaktytans radie blir a=8,4-10’5 m.
954
varav förträngningsresistansen RT10’4 9
och ytskiktsresistansen RI Joas - 10’4 Q.
Resistansen i kontakten motsvarar en
temperaturstegring, TJ, över ändytornas
temperatur, som kan beräknas ur
l » l U2
APE- a«J-—F p;
där U är spänn-ingen över hela kontakten
(i volt), L) resistiviteten (i gm), oc dess
temperaturkoefficient och J- värmeled-
ningsförmågan (i Wllo m). Medeltempera-
turstegringen är ZXZ av ts, och resistansen
i drift blir
2 ,
RIZR (I-I——Zs«t-)
där R och or motsvara förträngningsresi-
stans resp. temperaturkoefficient vid änd-
ytornas temperatur i hela kontakten.
Temperatur- och resistanshöjning påver-
kas emellertid av att materialet vid en viss
temperatur mjuknar, varvid kontaktytan
ökar och resistansen sjunker-. Vid ytter-
ligare ström- och spänningshöjning stiger
resistansen åter, men när smältpunkten
nås, ökar kontaktytan mycket hastigt, resi-
stansen sjunker, och man får hopsvets-
ning i kontaktytorna. Materialens mjuk-
nings- och smältpunkter motsvaras således
av bestämda mjuknings- och småltspån-
vingar, vilkas värden återfinnas i tab. l:8
för där införda material.
lnnebörden härav åskådliggöres med
ett numeriskt studium av den förut be-
handlade kontakten mellan kop-
parstavar med kontaktkraften P=10 n.
Ur tab. l: 8 hämta vi produkten gli=
=6,7·10’6 V2ll0 och ex=4 - 10’3. Tillåter
man temperaturstegringen IF=100·’, får
kontaktspänningen bli U2=89-1 (194—u292l2)
dvs. UTOOS V och förträngningsresistan-
sen blir vid lasten 10nR.- =R(l-I—2u29l3)-d-
Tl,3-10’49 varav tillåtna strömstyrkan
beräknas till I= UXR.9-O-600A. Mjuknings-
späzinindgen nås vid IKT-FOI motsvarande
Q- 50 .
På de flesta materialen utbildas emel-
lertid så småningom anlöpningshinnor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
