Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERIALLÄRA
där G är den bortnötta volymen (i 10’6
cm3), s glidväglängden (km), P kontakt-
kraften (n), v glidhastigh. (mls), I ström-
styrkan (A) och f relativa fukthalten. För
normaltillståndet P=5 n (TO,5 kp). f=50
e70=0·5. V=10 mXS och I=10A är i enlig-
het härmed G=l9 ·10·6 cm3 per km, mot-
svarande ca 2·10’4 mm nedslitning per
km, om borstens skenbara yta är 1 cm2.
För negativ borste har nedslitningen be-
funnits bli mindre än hälften av detta.
Går borsten under gnistbildning blir nöt-
ningen alltid mycket större, varvid den
genom gnistorna gående totala elektrici-
tetsmängdens storlek blir avgörande. (Om
kolborstar se även under Motståndsrna-
terial, s. 951.)
För strömavtagare från luftledningar till
elektromotordrivna vagnar användas med
fördel kolkontakter, emedan friktion och
mekanisk nötning därvid alltid bli god-
tagbara. Nötningen orsakas i detta fall
huvudsakligen av den kraftiga gnistbild-
ningen i drift. Kontakternas mekaniska
hållfasthet är dock relativt låg.
För reglerkontakter av olika slag gälla
i stort sett samma synpunkter som beträf-
fande vilande kontakter.
Brytande och slutande kontakter.Vid val av
material för brytande och slutande kon-
takter bli kraven beroende av så många
faktorer· att generella råd ännu icke kunna
ges. Ett material som i ett fall visat för-
träffliga driftegenskaper visar sig kanske
olämpligt för ett annat ändamål. Erfaren-
heten måste allt fortfarande fälla det slut-
giltiga avgörandet.
I kontakter för relativt små strömmar
med låga kontakttryck blir kontaktresi-
stansen och därmed anlöpningsbeständig-
heten liksom i vilande kontakter avgö-
rande, jfr tckb· 1:9. Finsilver har i många
fall visat sig ge goda resultat. Vid bryt-
ning av mycket stora effekter å andra si-
dan bli brytegenskaperna i så hög grad
beroende av konstruktiva åtgärder, att
958
Tab. 1:ro. spetsningsbenågenhet hos kon-
taktmaterial1.
Kontakterna monterade i 110 V relä, paral-
lellkopplade med 2»F kondensator i serie
med resistans av sådan storlek, att svets-
ning lagom undvikes vid slutning.
Erforderlig
Material serietesistans
Elkonite 10 W 3 (Cu—W) . . 1
» G 17 (Ag—Mo) . . 1
silver-nickel, 30 70 Ni ...... 1
silver-guld, 10 EX- Au ...... 7
silver .................... 9
Palladium-koppar, 40 70 Cu. . 10
Elkonium 61 (Mg——cd—Äg) 12
silver-guld. 70 99 Au ...... 12
Guld .................... 15
Platina-guld-silver .......... 17
Palladium ................ 18
Plat.ina, handelskvalitet . . . · 25
Platina-iridium, 20 W lr . 37
1 Enl. Chaston.
egenskaperna hos kontaktmaterialet i nå-
gon mån träda i bakgrunden. Emellertid
gäller för all brytning och slutning av
måttliga och stora strömstyrkor, att kon-
taktslitage och svetsningsbenägenhet hos
materialet bli av betydelse. Vid likström
tillkomma de ensidiga materialvand-
ringarna som dominerande faktorer, vil-
ket medför. att likströmskontakter erbjuda
särskilda problem.
svetsning av kontakterna inträde-r, då tem-
peraturhöjningen blir så stor, att materia-
let smälter. Kontaktresistans och smält-
spänning bli således avgörande. Tab. 1:10
ger en sammanställning av resultat från
en praktisk jämförelse mellan några olika
material, där en lägre resistans i gnist-
släckningskretsen innebär större tillåten
urladdningsströmstyrka från kondensa-
torn, då kontakten sluter, dvs. mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
