Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ledande material
tets (Konstantan mot silver ger nästan
exakt samma termokraft och kan använ-
das upp till 6000 C.) Konstantan-koppar
liksom även konstantan mot järn. kurva Z,
lämpa sig särskilt väl också för låga tem-
peraturer ned till omkring —250o c. För
det stora flertalet andra kombinationer
avtar nämligen termokraftens ändring per
grad alltför starkt vid låg temperatur.
Elementen enligt kurvorna Z. 4 och 5
äro användbara upp till 800 å 900o C,
och 5 torde ha den högsta termokraften
av hittills prövade metallkombinationer.
För temperaturer upp till l 100 å 1 200O C
använder man t. ex. nickel mot en nickel-
kromlegering med 12,5 70 Cr, kurva 6. men
mera vanligt torde det av National Bureau
of standards i Washington angivna »Chro-
mel-Alumel»-elementet, kurva 7, vara. Ena
skänkeln består här av 89 olo Ni, 10 0X0 Cr,
1 Wo Fe och den andra av 94,5 olo Ni, 2 0Xo
Äl, lolo si, 2.5 olo Mu. Dessa legeringar
uthärda avgaser i brännugnar och lik-
nande avsevärt bättre än ren nickel.
För mätning av temperaturer över plati-
nans smältpunkt kan endast ett fåtal ma-
terial ifrågakomma. Upp till 20000 C sy-
nes ett element av iridium mot en iridium-
rodiumlegering med 60 W Rh besitta till-
räckligt god beständighet, kurva 8. Kol
och karbider äro mycket beständiga vid
höga temperaturer, och kol mot kiselkar-
bid (silit) har mycket hög termokraft,
kurva 9. Med kolet utformat till ett
skyddsrör utanpå en silit-stav är detta
element användbart bl. a. för temperatur-
mätning i smältor av stål och gjutjärn.
"()fta behöver man förlänga element-
skänklarna med billigare eller bättre le-
dande material. Ha ska-rvställena samma
temperatur som ))kalla punkten-) resp.
mätinstrumentet kunna båda förlängnings-
ledarna utföras av koppar. Är så ej fallet
måste de väljas och inkopplas så, att de
inom gränserna för temperatursvank-
ningarna, vanligen inom 0—100o C, ge en
motverkande termokraft av samma storlek
som primärelementets. Härför använder
man s. k. kompensationsledning med den
ena ledaren av koppar och den andra av
en kopparnickellegering. så avpassad att
nämnda villkor uppfylles. (En förutsätt-
ning för att exakt värde skall erhållas är
givetvis, att båda skänklarnas skarvar i
varje ögonblick ha lika temperatur.)
Består primärelementet av »Chromel-
Alumel» eller nickel-nikrom användes
konstantan som andra förlängningsledare,
enär dessa element ha samma termokraft
som koppar-konstantan inom berörda tem-
peraturområde (jfr fig. 1X12).
Litteratur
Heraeus, Hanau, Thermo-Elemente, Arch-
Techn. Messen, J 24l—2. — Keinath. G»
Thermoelemente, Arch. T»echn. Messen, J
2401—-1; J 241—1;J 241——3; J 241—4. —
Kerkhof, F., Vakuum-Thermoelemente,
Arch. Techn. Messen, J 2404—1. — schul-
ze, A., Metallische Werkstoffe für Ther-
moelemente, Berlin 1940. — siemens 8.
Halske, Ausgleich-schaltungen für Ther-
moelemente, Arch. Techn. Messen. J
2402——1.
Kap. 2. Magnetiska material
Definitioner
Karaktären hos ett ferromagnetiskt ma-
terial framgår bäst av dess hysteresslinga,
fig. 2X1. Magnetisk jämvikt, punkten O,
råder efter glödgniing eller efter avmagne-
tisering i ett kontinuerligt till noll avta-
gande växelfält. Vid magnetisering med
stigande magnetisk fältstyrka H ökar den
magnetiska flödestätheten B i materialet
efter magnetiseringskurpan eller noll-
kurvan 0——Ä. Vid avtågande fältstyrka
sjunker flödestätheten längs kurvan Ä—B
till remanensvärdet B, vid fältstyrkan
H=0. För att sänka flödestäheten till
B=0. vilket sker utefter B—C, måste man
anbringa koercitivkraftem eg. koercitiv-
fältet, Hc i motsatt riktning. Vid ytterli-
963
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
