Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERlALLÄRA
Fig. 2ll. Hysteresslingans principiella ut-
seende och permeabilitetens beroende av
fältstyrkan. De införda storheternas be-
tydelse beskrives i texten.
gare fältstegring i denna nya riktning nås
punkten D, som helt motsvarar punkten
A. Förloppet upprepas sedan längs kurvan
D—E——A och slingan sluter sig i A.
Förhållandet mellan flödestäthet B och
fältstyrka H utefter magnetiseringskurvan
kallas permeabilitet ». Permeabiliteten i
tomrummet är konstant och betecknas fio.
I MKs-systemet har man »0=4-1« 10’7
Wbl(At-m). Det ferromagnetiska mate-
rialets relativa permeabilitet, »,, definieras
som förhållandet mellan den verkliga per-
meabiliteten och permeabiliteten för tom-
rummet, dvs.
l
»=«0«,; B=»0»,H
Relativa permeabiliteten », motsvarar så-
lunda vad man i andra måttsystem van-
ligen kallat permeabilitet, och användes
964
alltid i fortsättningen, när det gäller att
beskriva materialens egenskaper.
Magnetiseringskurvans lutning vid myc-
ket små fältstyrkor definierar begynnelse-
permeabiliteten, »z,. Vid högre fältstyrkor
stiger permeabiliteten, passerar ett maxi-
mum, PHP och sjunker sedan för att allt-
mer närma sig värdet l, jfr fig. 2l1. Vid
överlagring av små växelfält i någon punkt
på magnetiseringskurvan genomlöpas små
slingor, vilkas lutning anger den reversibla
permeabiliteten, »,». Denna är identisk
med Fez, i närheten av det omagnetiska till-
ståndet men avtar vid ökande likströms-
magnetisering.
Vid mycket höga fältstyrkor blir det
magnetiska materialet »mättat». och rela-
tiva permeabiliteten närmar sig värdet
4«,=1. Magnetiseringsintensiteten, J, defi-
nierad genom B=»0(H-I—J) når sålunda
ett högsta värde Jm, och magnetiserings-
kuirvan närmar sig den räta linjen B=
=«0H—k—»«,l,»=,uol-I-I-B»» där Bm=»ol,»
mätes i samma mått som B (Wblm2), jfr
fig. 2l1·
Hysteresslingans ytinnehåll represen-
terar ett arbete,JHdB, Som för varje om-
magnetisering förvandlas till värme. I
växelfält stiga dessa hysteresförluster så-
ledes proportionellt mot frekvensen. De
öka givetvis också med flödestätheten B.
Vid växelfält uppträda dessutom alltid
virvelströmsförluster, som öka med fre-
kvensens kvadrat. Vid små växelfältstyr-
kor finner man ibland ännu en förlust-
andel, som anses härröra från magnetisk
ef-terverkan.
skall materialet användas i växelfält.
bör man mäta permeabiliteten även vid
växelströmsmagnetisering. Därvid med-
tages i strömmätningen även den ström-
komponent, som motsvarar totalförlus-
terna, och den effektiva permeabiliteten.
,««»,», blir sålunda lägre än likströmsper-
meabiliteten. Detta måste observeras fram-
« för allt vid användning av högpermeabla
material.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
