Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnetiska material
Oversikt
Man har för olika användningsändamål
vitt skilda fordringar på det magnetiska
materialets egenskaper. sålunda skiljer
man på magnetiskt »mjuka» och magne-
tiskt »hårda» material och gör därvid en
uppdelning med hänsyn till koercitiv-
krafterna, som hos olika material kunna
förhålla sig som 1 till 105.
som allmän regel gäller, att koercitiv-
kraften blir högre ju större de inre spän-
ningarna i materialet äro och ju större
magnetostriktion materialet har, dvs. ju
större dess dimensionsändring vid magne-
tisering är. Vid framställning av mjuka
material försöker man hålla de inre spän-
ningarna små, bl. a. genom användning
av rena utgångsmateriaL genom tillsats av
legeringsämnen, som höja lösligheterna
för föroreningar, och genom spänningsut-
jämnande värmebehandlingar. Magneto-
striktionen kan sänkas genom legering
med lämpliga ämnen, och på denna linje
ha stora framsteg kunnat göras.
l magnetiskt hårda material strävar man
i stället efter att skapa så höga egen-
spänningar som möjligt. Vid härdning av
vanliga kolstål uppstå värmespänningar,
och de första permanenta magneterna
gjordes av sådana stål. Materialet blir ju
samtidigt mekaniskt »hårt», och beteck-
ningen överto s sedan för alla magnetiska
material med ög koercitivkraft. Man har
förbättrat dessa stål genom tillsatser av
t. ex. krom, volfram och kobolt, men
sedan de utskiljningshärdade materialens
lämplighet upptäcktes, kunna de enkla
stålen endast konkurrera i fråga om pris.
Fig. 2X2a och c visa hysteresslingornas
ideala utseende för ett mjukt och ett hårt
material. Med låg koercitivkraft följer
vanligen hög och snabbt stigande permea-
bilitet. Emellertid erfordras för många
ändamål inom teletekniken mjuka mate-
rial med konstant permeabilitet inom så
stort fältstyrkeomräde som möjligt, och
i sådana fall önskar man sig en slinga av
typ b, fig. 2X2. En sådan får man t. ex.
om man inför hela eller fördelade luft-
gap i en krets huvudsakligen bestående
av mjukt material enligt typ a. Man har
också lyckats få fram liknande egenska-
o t) e
Fig. 2X2. Schematisk bild av hysteres-
slingans ideala utseende för olika ända-
mål. a: Magnetiskt mjukt material. b: Ma-
terial med konstant permeabilitet. c: Mag-
netiskt hårt material-
per hos massiva material med hjälp av
speciella materialbehandlingsmetoder.
Mångfalden mjuka material kan ur
konstruktörens synpunkt lämpligen inde-
las med hänsyn till användningsända-
målet. Fig. ZXZ åskådliggör schematiskt
hur olika grenar inom elektrotekniken i
stort sett utnyttja olika delar av hysteres-
slingan, och man får härigenom en rätt
naturlig gruppering.
Rent järn ensamt användes sällan i tek-
niken men utgör den viktigaste bestånds-
delen i flertalet legeringar. Dess egen-
skaper beskrivas i ett första avsnitt.
Man har också utvecklat en rad mate-
rial med speciella egenskaper, såsom ma-
terial med starkt temperaturberoende per-
meabilitet samt omagnetiska stål.
FNs-Wik
frö-so mats-fal Hjo-ko meter-d-
Fig. AJ. Hysteresslingans olika använd-
ningsområden inom tekniken.
965
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
