Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerligen snabbt och följa tröghetsfritt
fältväxlingar inom hela det normala
elektriska frekvensområdet. De bestämma
således kapacitivitetens minimivärde, EC,
jfr fig. 3X1b. l den mån orienterings- eller
heterogenitetspolarisation eller båda sam-
tidigt kunna utbildas är kapacitiviteten
vid likspänning, Els, högre än detta gräns-
värde. Over vissa karakteristiska »relaxa-
tionsfrekvenser» hinna emellertid dessa
polarisationer inte utbildas helt under en
halvperiod, och kapacitiviteten avtar (ano-
malisk dispersion). Fig. ZXl b åskådliggör
schematiskt förhållandena under förut-
sättning att endera av de två polarisations-
typerna uppträder. Relaxationsfrekvensen
förskjutes uppåt vid temperaturstegring.
vilket medför att även kapacitiviteten vid
vissa frekvenser stiger med temperaturen.
Dielektriska förluster. lnom de frekvens-
områden, där polarisationen ej hinner med
fältväxlingarna, upptar materialet elektrisk
energi, som omvandlas i värme och går
förlorad (anomalisk absorption). Dessa
dielektriska förluster äro således frekvens-
och temperaturberoende av samma orsaker
som kapacitiviteten. jfr fig. ZXl c. l en
elektrisk krets uppträda dessa förluster på
samma sätt som de från ls-konduktivite-
ten härrörande. och man mäter vanligen
de totala förlusterna vid aktuella frekven-
ser och temperaturer för att sedan dra
ifrån (de ofta försumbara) ls-förlusterna,
om man vill skilja andelarna åt. De
dielektriska förlusternas storlek beskriver
man genom att ange förlustvinkeln ö, eller
vanligare förlustfaktorn, tg (3, jfr fig. JXl a.
De dielektriska totalförlusterna i den av
isolationsanordningen bildade kondensa-
torn äro
P= UI sin Z= UTOC tg Z=U260C08« tg ö
där C» är kapacitansen med vakuum som
dielektrikum. För en plattkondensator är
C0=80ÄM. lnföres fältstyrkan E= Ule er-
hålles sålunda
P= OE2808« tg ö - Ad
Isolerande material
varav förlusterna per polymsenhet
p=OE280.-:"
Absorptiviteten 8"=x«tgö ger således ett
mått på förlusterna per volyms- och fre-
kvensenhet· Införes en Växelströmskom
dukti»itet, yvs, definierad genom
p = yUsE2
får man alltså
»
= ms x
yvs 0
vilket utgör ett mått på förlusterna per
sekund, dvs. dielektriska förlusteffekten.
Frekvensberoendet hos yvs framgår sche-
matiskt av fig. ZXl d. Den totala konduk-
tiviteten representeras i enlighet härmed
av y= yls lyx-s·
Totala dielektricitetskonstanten, sos, sam-
mansättes sålunda av s« och 8", och rela-
tiva dielektricitetskonstanten brukar enligt
symboliska metoden skrivas 8=8«—j8". Or-
ten för s är i det enklaste fallet med
endast en relaxationstid en halvcirkelbåge,
jfr fig. ZX1a, men hos de flesta material
har orten halvellipsform.
Genomslagshållfasthet. lsolermaterialens ge-
nomslagshållfasthet definieras som den
spänning per tjockleksenhet materialet kan
uthärda i ett homogent fält utan att ge-
nomslag inträder, dvs. utan att materialet
förlorar sin isolerande förmåga och upp-
träder som ett ledande material. Genom-
slagshållfastheten är emellertid oftast be-
roende av materialets förluster och fram-
för allt dessas temperaturberoende samt
av värmeledningsförmågan. Dessutom in-
verkar en rad yttre faktorer, såsom materia-
lets tjocklek (jfr t. ex. fig. 3X26 s. 1032),
omgivningens temperatur och andra kyl-
förhållanden, påkänningstid och spän-
ningens frekvens. Med hjälp av teorin om
Värmegenomslaget kan man emellertid
förklara de olika faktorernas inverkan,
och man får därmed allmängiltiga rikt-
linjer för bedömning och användning av
981
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
