Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isolerande material
Fenomslogs -
höll-ästhe-
Eiek iris-te- genasvslH Värmegmrwle
loss
Fig. Jis. Genomslagshållfasthetens be-
roende ai- påkänningstidem principiell
kurva.
kulgap med kuldiametern stor i förhål-
lande till avståndet mellan kulorna. l vissa
fall kan man även för fasta material en-
kelt skapa väldefinierade förhållanden.
Man kan t. ex. ordna med sfäriska för-
djupningar i provstycken av formbara
material, och man kan blåsa skålar av
glasliknande substanser och använda
kvicksilver som elektrodmaterial. Vanligen
är det emellertid så omständligt att åstad-
komma korrekta betingelser. att man för
praktiska ändamål nöjer sig med att ge-
nomföra mätningarna med materialet in-
klämt mellan relativt små elektroder med
eller utan avrundning av kanterna. Proven
utföras oftast i luft. varvid glimning runt
elektroderna är mycket vanlig. men i olja,
om man i luft riskerar överslag runt kan-
ten på provstycket. Det övervägande an-
talet mätningar på tekniska material ha
utförts på detta enkla sätt. Vid använd-
ning av därvid erhållna värden kan man
i regel räkna säkerhetsfaktorn som för-
hållandet mellan mätvärdet och den nor-
merade provspänningen, emedan fältkon-
centrationer ju alltid finnas även hos kon-
struktionen. Det bör emellertid framhål-
las, att säkerhetsfaktorn oftast måste väl-
jas även med hänsyn till de rent meka-
niska skador, som kunna uppstå under
isoleringsarbetet i verkstaden. Band av
lackimpregnerad väv t. ex. förlora lätt
sin elektriska hållfasthet, om de sträckas
mer än lackskiktets elasticitet tillåter.
Litteratur
Alm, E., lsolationsmaterialens egenskaper
i ett elektriskt fält, Kompendium IVA
stockholm 1939. — Gemant, A» Elektro-
physik der Isolierstoffe, springer, Berlin
1930. — Malmlöw, G» Dielektriska egen-
skaper och genomslagshållfasthet hos
fasta isolationsmaterial, Tekn. T. 74, 1944,
s. 137—146. — Murphy, E. J. and Morgan,
s. 0., The dielectric properties of insulat-
ing materials, Bell syst· Techn. J. 16,
19Z7, s. 493—512; l7, l938, S· 640—669;
18, 1939, s. 502—537. — schwaiger, A.,
Elektrische Festigkeitslehre, 2· Aufi.
springer, Berlin 1925· —- semenoff, N.
und Walther. Ä., Die physikalischen
Grundlagen der elektrischen Festigkeits-
lehre, springer, Berlin 1928.
Äldringsbeständighet och isolations-
klasser
Äldringsfenomenet är för de fasta orga-
niska materialen i huvudsak ett termiskt-
mekaniskt problem. Den gradvis inträ-
dande försämringen av de mekaniska
egenskaperna motsvaras nämligen icke av
någon märkbar förändring i materialets
elektriska egenskaper, utan först när åld-
ringen fortskridit så långt, att de meka-
niska påkänningarna kunna bryta ned
materialet, sker sammanbrott även elekt-
riskt. Man har sålunda hittills icke funnit
någon metod att genom elektriska mät-
ningar under drift eller vid kortare drift-
pauser kontrollera isoleringens resterande
livslängd för att därigenom kunna välja
lämpligaste tidpunkt för reparationer och
utbyten.
983
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
