Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isolerande material
kopal och schellack, asfalten framför allt
gilsonit, konsthartser av alkyd-, fenol- eller
melaminhartstyp, torkande oljor, främst
linolja och kinesisk träolja, samt lösnings-
medel, såsom sprit, bensin. bensol, ter-
pentin, furfurol.
lsolerlacker på kiselhartsbas ha fram-
kommit men ha ännu ej fått mera allmän
användning. Dse äro väsentligt mer vär-
mehärdiga än rent organiska lacker, men
fordra å andra sidan hög bakningstempe-
ratur och äro dyra i användning.
Impregneringslacker. För simpregnering av
papper samt väv, band, slang och om-
spinningar av textil användas antingen
oljelacker eller alkydlacker, ofta i kombi-
nation med t. ex. fenol- eller melamin-
hartser. De senare äro i allmänhet dyrare
men ge också bättre åldringsbeständighet.
Oljelackerna utgöras av naturhartser och
torkande oljor i blandning, som lösts i ett
lösningsmedel, t. ex. bensin. Konsthartser
kunna modifieras med bl. a. torkande
oljor, varigenom bättre elasticitets- och
torkningsegenskaper uppnås. För impreg-
nering av asbestomspinningar användas
oftast asfaltoljelacker.
Vid impregnering »på djupet)), t. ex. av
spolar och spårlindningar, måste särskild
hänsyn tagas till genomtorkningsförmå-
gan. Älla lacker, innehållande torkande
oljor, fordra tillgång till syre för tork-
ningen, som sker genom en oxidations-po-
lymerisations-process. sådana lacker kun-
na således ej gärna användas för detta än-
damål. Man kan använda asfaltlacker, som
torka enbart genom lösningsmedlets av-
dunstning. eller konsthartslacker, som torka
genom avdunstning med efterföljande härd-
ning, varvid de övergå till olösligt och
osmältbart tillstånd. sådana härdbara
konsthartslacker användas med fördel vid
impregnering av roterande delar, där stora
utslungande krafter uppträda, och i trans-
formatorer, där god oljebeständighet er-
fordras. Vid impregnering av härvor och
.
spolar av enbart lackerad tråd måste sär-
skild hänsyn dessutom tagas till risken för
att lösningsmedlet i impregneringslacken
skall angripa lackskiktet på tråden. som
trådlacken representerar det avgjort svå-
raste lacktekniska problemet, måste man
vanligen anpassa sin impregneringslack
till denna.
En nackdel med hittills använda lacket
är att porer uppkomma vid lösningsmed-
lets avdunstning. Under senare tid ha
framkommit impregneringslacker. som tor-
ka utan avdunstning av lösningsmedel
eller andra flyktiga beståndsdelar. Dessa
lacker bestå t. ex. av en allylester med däri
löst harts. Efter impregneringen bringas
allylestern att polymerisera.
Ytlacker. Som ytlacker användas huvud-
sakligen oljelacker och konsthartslacker.
För lackering av kablar användas dock
även cellulosalacker i stor utsträckning.
Fuktskyddet blir beroende av hur lätt vat-
tenånga kan diffundera genom lacken,
vilket närmare beröres under Vattendif-
fusion, s. 1057. Man måste emellertid be-
akta, att det är mycket svårt att göra en
lackfilm fullt tät, emedan det bortgående
lösningsmedlet efterlämnar små porer i
lacken. Jfr dock ovan.
Trådlacker tillverkas på såväl kombina-
tioner av torkande oljor och natur- eller
konsthartser som ren konsthartsbas, både
termoplastiska och härdbara hartser. För
isolering av elektrisk plåt användas lac-
ker motsvarande de billigaste trådlackerna
på oljebas eller ännu enklare typer. Genom
tillsats av glimmermjöl förhindras genom-
tryckning av lackskiktet. Lackisolering av
plåt ger flera fördelar framför pappersiso-
lering, främst står kanske den bättre fyll-
faktorn.
Bindlacker för mikanit tillverkas på natur-
harts- eller asfaltbas, i vissa fall på konst-
hartsbas. För högspänningsändamål an-
vändas med fördel vissa asfaltlacker, som
ge högre genomslagshållfasthet. högre
1003
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
