Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERIALLÄRA
.
elasticitet och bättre äldringsbeständighet
än naturhartslacker.
För speciella ändamål kan man pigmen-
tera lackerna. Genom inblandning av kim-
rök och grafit gör man halvledande lac-
ker för glimskyddsändamål och genom
tillsatser av t. ex. kvarts- och glimmer-
mjöl kan man öka värmeledningsförmå-
gan-
Lackernas egenskaper äro rätt svåra att
definiera och prova. Användbarheten för
ett givet ändamål undersökes snabbast och
säkrast genom praktiska försök i verksta-
den. Man kan dock icke arbeta på måfå.
Vid impregnerings- eller lackeringsarbetet
är man beroende av bl. a. viskositet och
art och halt lösningsmedel. För torkningen
erfordras kännedom om torktid och tork-
temperatur. Oljelacker torka vid rums-
temperatur. och torktiden kan sänkas ge-
nom tillsatser av sickativ. vilket dock gärna
medför snabbare försprödning av lacken
i värme. Höjning av temperaturen medför
förkortning av torktiden. och vid 900C
erfordras för en normal vävlack i tunt
skikt 3—6 timmar. Härdning av konst-
hartslacker göres vid 125—1300 C, ej gärna
vid högre temperatur med tanke på de när-
varande organiska fibermaterialens åld-
ringsbenägenhet. En även i andra avseen-
den tillfredsställande lack genomhärdas
därvid inom ca 6 timmar nästan oberoende
av djupet.
Den torkade lackens värmehärdighet
beror på de ingående komponenternas
smältegenskaper och torkningsprocessens
art. sker torkningen endast genom av-
dunstning, motsvarar den färdiga lackens
egenskaper i detta avseende helt utgångs-
produkternas. En färdigtorkad oljelack
däremot uthärdar i allmänhet kortvariga
temperaturförhöjningar. Den åldras emel-
lertid snabbt vid långtidsupphettningar
till 1000 C och däröver-. Härdade konst-
hartslacker äro både värmehärdiga och
åldringsbeständiga. vilket är särskilt vär-
defullt i kombination med oorganiska ma-
terial, t. ex. glastextil. Kontinuerlig drift
1 004
,—————————————————-
vid l.50o c kan numera tillåtas för vissa
högklassiga lacker. Kiselhartslackerna med-
ge med all säkerhet bortåt 1009 högre
drifttemperatur.
Beständigheten mot varm olja är bäst
hos härdade konsthartslacker, men vissa
lacker på kinesisk träolja och cellulosa-
lacker kunna också användas (för ytlac-
kering).
De elektriska egenskaperna äro ungefär
lika för alla opigmenterade lacker. Ge-
nomslagshållfastheten hos lacken upp-
dragen och torkad på väv ligger mellan
15 och 25 MVXm för 0,25 mm tjocklek
och 1 min. provtid. För 30 min. provtid
äro värdena ungefär 25 SH) lägre. De
dielektriska förlusterna äro vanligen starkt
temperaturberoende, framför allt hos olje-
lackerna.
Normer
Leitsätze für die Prüfung von lsolierlac-
ken, VDE 0360,Xxll.40; 0380XIV.41. —
Clear baking oil insulating varnish for
electrical purposes, Bs 119—1930. — Bak-
ing insulating varnish (bitumen type)
for electrical purposes, Bs 514—1933. —
Finishing air-drying insulating varnish for
electrical purposes, Bs634—1935.—8pec.
for orange shellac and other lacs, ASTM
D237—43 T. —- spec. for orange shellac
and other indian lacs for electrical insula-
tion, ASTM D 784—44 T.
Litteratur
Burmeister, H., lsolierlacke im Isolations-
aufbau, Feinmech. u. Präz. 49, 1941, s.
JZ—38; Praktische Erfahrungen mit Isolier-
lacken, insbesondere auf Kunsthartzgrund-
lage, Kunststoffe JO, 1940, s. J67—37Z. —-
Chatfield, H., W» Varnish constituents,
Hill, London 1944. — Fleming; R. T. and
steel, A. F., Varnishes in the electrical
industry, World Pwr l, l924, s. l49——157,
234—240. — Raskop, F» Isolierlacke,Ber-
lin 1938. — stock, E.,Technik der neuzeit-
lichen Lackherstellung, stuttgart 1942. —
stäger, H., Isolierlacke, Arch. techn. Mes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
