Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERlALLÄRA
Oljeasialn Med oljeasfalt avses den pro-
dukt, som utvinnes vid mineraloljans
destillation, och ej den sämre s. k. syra-
asfalten, som erhålles vid dess raffinering
med svavelsyra. Den förekommer i fyra
å fem hårdhetsgrader med mjuknings-
punkter mellan 35 och 1000 C (mjuk-
ningspunkten motsvarar ungefär degkonsi-
stens) och kan göras hårdare genom oxi-
dering och polymerisering, t. ex. med
luftgenomblåsning.
Oljeasfaltens spec. vikt varierar mellan
1.01 och 1.07 med högre värde för hårdare
material. Även genomslagshållfastheten är
i allmänhet högst för hårda varianter och
avtar starkt med stigande temperatur. Vid
20o C ligger hällfasthetsvärdet mellan 10
och 60 MVXm för 1 minuts påkänningstid
och 1 mm elektrodavstånd; vid 500 C mel-
lan 5 och 20 MVXm. Kapacitiviteten s=
=2.o——3, och övriga elektriska egenskaper
framgå av tab. Z: F. Förlusterna ändra sig
med viskositeten och temperaturen på i
stort sett samma sätt som för isolerolja·
spec. värmet stiger linjärt med tem-
peraturen från i medeltal 1700 VVSXIo kg
vid 00 c till 2100 vid 200o C, medan
värmeledningsförmågan avtar från i me-
deltal 0,1o Wllo m vid 09 c till 0,14 vid
80o C.
Volymsutvidgningskoefficienten är inom
området 15 till 200«’ C praktiskt taget kon-
stant och i medeltal 0,0008. såväl spec.
värmet som värmeledningsförmågan och
utvidgningskoefficienten äro mycket nära
lika för all oljeasfalt. Flampunkten varie-
rar mellan 230 och 350o C.
Naturasfalterna innehålla vanligen stora
mängder föroreningar av sådan karaktär,
att dessa asfalter endast finna användning
för mindre krävande ändamål. Gilsonit är
dock en mycket ren produkt, hård och
spröd, och användes som tillsats till olje-
asfalt i avsikt att öka hårdheten, men
också till bl. a. isolerlacker.
Av mineralvaxerna utnyttjar man i sverige
i stort sett endast ceresin till fuktskvd-
dande impregnering och som dielektrikum
i kondensatorer. Paraffin är vanligare men
har sin begränsning i den låga smältpunk-
ten. Om dess egenskaper se tab. 3:6.
syntetiska vaxer bestående av klorerade
naftalin- och liknande kolväten förekomma
under handelsnamn som »Nibrenwachs»
Tab. z: F. Förluster och resistivitet hos oljeasfalt1.
Tempe- Destillerad Blåst
fakul-
O 1 2 J 4
Mjukningspunkt, 0C 2 39,5 64 86 129
Penetration3 ............ 25 175 23 oll 11
,014
Förlustfaktor, tg ö, 50 pls 20 0.021 0,019 0018 0.014
35 0,02 0,02 ’ 0,014
65 Tom 0,021 0,019 —
90 — 0,o78 0,025 —
Volvmresistivitet, Qm . . 35 9 - 10lo )1012 )1012 )1012
65 2 ·109 4 ·1010 Z - 1011 )1012
90 —- 3 · 109 2 - 1010 —-
I Enl. Blokker.
2 Kula- och ringmetod enl· ASTM E 28—39 T.
3Enl. ASTM D 5—25.
1 006
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
