Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen l933, Z 946—2. — scarlott, C. A.
m. fl., silicones —- miracle of molecule
engineering; Kauppi, T. A. m. fl., silicone
insulation proved by test. Westinghouse
Engineer, F. 1945, s. 130——140. — Rochow,
E. G., An introduction to the chemistry
of the silicones, John Wiley Z« sons, lnc.,
New York 1947.
Impregnerings- och fyllmassor
lmpregnerings- och fyllmassor utgöras
till allra största delen av fasta och halv-
fasta naturmaterial och kompositioner
därav, som förutom goda fuktskyddande
egenskaper ha det gemensamt, att de ha
lämpligt smältområde. De kunna sålunda
utan hjälp av lösningsmedel överföras i
flytande form och äro fördenskull i all-
mänhet överlägsna lacket som impregne-
ringsmedel. (Vid impregnering med lack
orsaka spädmedlen i och med sin bortgång
icke blott hålrum utan även mikroskopiskt
fina porer i den torkande lacken. vilket
oavsett dennas egenskaper försämrar vär-
meledning och fuktskydd.) I övervägande
grad användas bitumen och bituminösa
ämnen såsom naturasfalt, gilsonit, oljeas-
falt (även kallad petroleumbeck eller
goudron), tjärbecker, paraffin och mineral-
vaxer såsom ceresin och montanvax. Även
syntetiska vaxer avpassade för olika än-
damål förekomma, medan animala, t. ex.
bivax, alltmera sällan komma ifråga.
Dessa· massor användas till vakuum-
impregnering av spolar och andra lind-
ningar samt fyllning av småtransformato-
rer, kapslade ställverk, kablar och kabel-
muffar. Ävenså användas de till tätning
av försänkningar för strömförande bultar
i plintar, socklar o. d.
Allmänna egenskaper. De egenskaper, som
i första hand avgöra en sådan smältmassas
lämplighet för visst ändamål, äro förutom
fuktskyddet dess smältförhållande (hård-
het, mjuknings- och lättflutenhets-
temperatur), genomslagshållfasthet och
Isolerande material
renhet. Andra viktiga egenskaper äro mas-
sans förhållande vid hög (ofta även låg)
temperatur, värmelednsingsförmåga, ut-
vidgningskoefficient och dielektriska för-
luster. (Om provmetodcr härför se exem-
pelvis Holde.)
sammansättningen hos saluförda varian-
ter av impregnerings- och fyllmassor är
oftast fabrikationshemligheter. Asfaltkom-
pounder, särskilt sådana på oljeasfaltbas
eller av enbart oljeasfalt, äro de utan jäm-
förelse mest vanliga.
Asfalter i allmänhet ha vidsträckt mjuk-
nings- och smältområde, vilket för hårda
varianter eller kompounder därav ofta
medför en väl hög lättflutenhetstempera-
tur men nästan alltid är till fördel vid låg
drifttemperatur. De ha god vidhäftnings-
förmåga och äro syra- och alkalibeständiga
men äro å andra sidan, liksom även de
flesta vaxer, lösliga i bl· a. mineralolja
och kunna ej användas i isolerolja. Det är
möjligt att med tillsatser av t. ex. kopal
eller andra hartser framställa nöjaktigt
oljebeständiga kompositioner, men de ut-
härda i regel ej kontinuerlig drift i varm
olja. Tillsatser av pulveriserade mineral.
t. ex. kvartsmjöL göras då så är möjligt i
avsikt att bl. a. höja värmeledningsförmä-
gan.
l regel äro endast kabelmassor norme-
rade, och sEN 16 skiljer på två klasser:
klass l (mjuk) med en mjukningspunkt av
40—55"C enl. Kraemer-Farnou- (250—
65o C enl. kula- och ringmetoden), klass
II (hård) med en mjukningspunkt av
70—90«« c (kesp. T 85—1050 C).
Massa av båda klasserna skall enligt
nämnda norm vara lätt gjutbar vid 180c C
och får ej innehålla stenkols- eller trätjär-
beck och ej harts. Halten kol och mineral-
ämnen får ej överstiga 5 W. Vid 700C
skall massa av klass I uthärda en prov-
spänning av 10 kV och av kl. lI 13 kV
per 3 mm under 30 minuter. Efter avk l-
ning till —20o C för kl. l och —10o C ör
klass ll skall massan uthärda en provspän-
ning av 15 kV per 3 mm under 5 minuter
vid en provtemperatur av högst 25o C.
1005
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
