- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
1026

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

. ELEKTROMATERIALLÄRA

tetiskt gummi som isolermaterial, Tekn.«1·.
75, 1945, s. 613—618. —- Wolters, Fr. m.
fl., Ueber den Einsatz von Thiokol in
elektrischen Leitern und Kabeln, Runst-
stoff-Technik, Il. 1941, s.83—84.—Yerz-
ley, F. L» Electrical properties of neo-
prene, industr. Engng. Chem. JF, 1943, s.
330—335.

Papper

Papper är i sig självt ingen idealisk iso-
lator, men i förening med andra isoler-
material, och ofta då som bärare för
dessa, har det fått en vidsträckt använd-
ning inom såväl tele- som krafttekniken.
Änledningen härtill är främst dess låga
pris. Ehuru sulfit-, lump- och andra pap-
per fortfarande användas i viss utsträck-
ning, utgöres huvudparten isolerpapper
av mera åldringsbeständiga sulfatpapper.
Kravet på högsta möjliga beständighet är
generellt. varför isolerpapper ej får inne-
hålla sådana föroreningar «som syror eller
sura salter och ej heller nämnvärd mängd
limämnen.

som ensamt isolermaterial förekommer
papper i relativt ringa utsträckning, såsom
för elektrisk plåt och i svagströmskablar.
Eljest användes det lackerat eller impreg-
nerat, varvid impregneringen i de allra
flesta fall göres på färdig isolering. För
kablar och för bakelitpappersprodukter
användes oglättat, medeltjockt till tjockt
sulfatpapper av varierande porositet men i
övrigt likartad karaktär. För omspinning
av tråd och andra ledare till transforma-
torer och maskiner användas tunna, smi-
diga och täta sulfatpapper och för kon-
densatorer mycket tunna, hårt kalandre-
rade papper av sulfat- eller linnelump-
massa med sådan malgrad, att papperet
blir fullt tätt genom utfyllnad av gelati-
nerad cellulosa mellan fibrerna. (För elek-
trolytkondensatorer användas dock mycket
porösa papper med 0,05—0,1o mm tjock-
lek.) l mikanitprodukter ingår vanligen

1026

Päluwslefoc fy ö
2715

Varfenfmlh 70

Fig. JXl9. Förlusternas beroende at- vat-
tenhalten hos normalt kabelpapper vid 60
st. Fulfatpapper tjocklek 0,1 mm. l: To-
talförlusten 2.- Dielektrisk komponent J:
Ledningskomponent. (Enl. Whitehead.)

sulfatpapper, men även s. k. rispapper
(japanpapper) förekommer i t. ex. glim-
merpappersband. För bandageisoleringar
användes numera kräpperat papper med
en töjningsgrad av 40—70 W.

Oimpregnerat papper-. Papper är mer eller
mindre starkt hygroskopiskt. l rumsluft
med 40, 65 och 90 70 relativ fukthalt hål-
ler sålunda papper i allmänhet ca 6, 8
resp. 11 70 vatten efter uppnådd fuktjäm-
vikt. Även mycket små vattenhalter verka
starkt höjande på konduktivitet och för-
luster (fig. 3X19), och verkliga skillnader
i förlustegenskaper hos olika fibermaterial
komma ej till synes annat än i torrt till-
stånd.

Konduktivitetem «,-, är för högvärdigt
torkat kabelpapper av storleksordningen
10"16 sXm vid 200 C och 10·13 vid 100o C.
Ledningsförlusterna äro sålunda obetydliga
och utgöra mindre än 1 70 av totalförlus-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/1040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free