Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lsolerande material
—————————————————————————————
fastheten av 500 MVXm· Kapacitiuiteten
8=3,5—4,4; de flesta forskare ange dock
värden vid den undre gränsen.
Oviiga konstanter uppges enligt nämnda
källa vara: spec. vikt 2,21, värmelednings-
förmåga 0,85 Wllom, spec. värme 700——
850 Wleokg för 17 till 100o C och längd-
utvidgningskoefficient 0,55 ism-lom för 0 —-
till 1000o C. Vidare uppges tryckbrott-
gränsen vara 2000 MnXm2, dragbrottgrän-
sen )70 Mnlm2, böjbrottgränsen 70
MnXm2, elasticitetsmodulen 72000 MnXm2
och smältpunkten 1720o C· (1 MnXmET
TOJ kpXmm2.)
Vid temperaturer över ca 11000 C för-
’ lorar kvarts så småningom sin glaskarak-
tär och blir småkornig och spröd.
Litteratur
Fulda. M., Ueber das elektrische Leitver-
mögen der Gläser, sprechsaah 60, 1927, s.
769, 789, 810, 831. 853. —- Morey. G. VV»
The properties of glass, New York 1938;
Glass as a dielectric, J. Franklin Inst. 219,
1935, s. 315—330. — Phillips. C. J.. Glass
as an electrical insulator, J. Applied Phys.
ll, 194"0. s. l73——181. — singer. F., Ge-
schmolzener Quarz als Werkstoff, Arch.
techn. Messen, Z 944—2. —- strutt, M. J.
0., Dielektrische Eigenschaften verschie-
dener Gläser in Abhängigkeit der Fre-
quenz und der Temperatur, Arch. Elektro-
teclm. 25, 1931, s. 715—722. — strukt. M.
J. O. und v· d. Ziel, A., Dielektrische
Verluste verschiedener Gläser im Kurz-
wellengebiet in Abhängigkeit von der
Temperatur, Physica Haag. 10, 1943 s.
445—450. —- stäger, H·, Neuzeitliche lso-
lierstoffe für die Hochfrequenzteclinik,
Bull. schweiz. elektrotechn. Ver. Z4. 1943.
s. 783—802.
lsolerad tråd och ledarisoleringar
lsolerad tråd förekommer som rundtråd
till största delen i dimensioner under 3
mm diameter, medan vid större areor rek-
tangulärt tvärsnitt är mera vanligt (bättre
fyllfaktor). Isoleringen utgöres av bom-
ulls-, cellulls-, silke-, konstsilke-, asbest-,
glas- eller pappersomspinning i ett eller
flera lager samt av lack- och oxidöver-
drag. Kombinationer av dessa förekomma.
Huvudparten normalisolerad tråd, textil-
omspunnen eller lackerad, användes på
sådant sätt. att isoleringen blir utsatt för
mycket måttlig elektrisk påkänning. Iso-
leringens tjocklek kan emellertid ej dimen-
sioneras enbart med avseende på dess
elektriska hållfasthet, utan man måste
även taga hänsyn till dess förmåga att ut-
härda nötning, tryck och stötar, dels vid
trådens hantering i verkstaden och dels
då den kommer i drift. (För mycket klen
tråd äro dock dc mekaniska påkänningarna
så obetydliga, att isoleringstjockleken där
kan sägas vara enbart betingad av de elek-
triska egenskaperna.) Vissa rätt väl över-
ensstämmande påläggstjocklekar, avvägda
med hänsyn till använt isolermaterial. till-
lämpas fördenskull allmänt. En jämförelse
i fråga om ))påläggsfaktorn» för ett antal
i berörda avseenden någorlunda likvärdiga
trådisoleringar visas i tab. 3:26. Vilken
isoleringstyp som skall väljas blir- främst
beroende av drifttemperatur, påläggsfak-
tor, fuktförhållanden, impregneringsmöj-
ligheter och kanske pris.
Textilomspinning. Omspinning med garn i
två (eventuellt flera) lager är utförd så,
att spinnvarven i överliggande lager gå i
motsatt riktning mot underliggande. Härj-
genom ernås bästa möjliga täckning och
bindning, och isoleringen skiljer sig ej så
lätt vid trådens bockning eller kapning.
Enkelspinning användes förträdesvsis som
skydd för annan isolering.
Bomullsomspinning är väl hopfiltad och
hållbar mot nötning och annan mekanisk
åverkan. Den tar lätt upp impregnerings-
medel. och trådvarven i spolar bindas väl
samman vid lackimpregnering. spinngar-
net, otvinnat 8- till 24-trådigt, har en fin-
1051
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
