Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hållfasthetsprov
följd av den plastiska formändringens
karaktär. 0,2*gränsen bestämmes vanligen
genom stegvis ökad belastning och upp*
mätning efter avlastning av den permanenta
förlängningen för varje steg. Draghastighe*
ten bör vara sådan, att belastningen ökas
med 0,5 kgf/mm2 per sek. Hålltiden för
belastningen skall per steg vara 2 min.
Brottgränsen bestämmes på vanligt sätt
genom att provstaven avdrages men har i
och för sig föga värde som underlag för
konstruktionsberäkningar. Förlängnings*
och kontraktionsvärdena kunna variera
betydligt för små variationer i draghastig*
heten.
I en provstav, som belastas, kan ske en
med tiden fortskridande förlängning av
permanent natur, som kallas krypning.
Om krypning sker är beroende av mate*
rialets art, temperaturen och belastningens
storlek. Hos många material såsom bly,
tenn, zink, koppar och aluminium sker
kryning redan vid rumstemperatur, hos
andra först vid högre temperaturer. För
stål kan man sålunda tala om egentlig
krypning först vid temperaturer över 300
à 400°, beroende på sammansättningen.
Krypningens förlopp med tiden är även
beroende av i vad mån materialets till*
stånd ändras under inverkan av tid, tem*
peratur och belastning. Många material
kan undergå en förändring från segt till
sprött tillstånd och efter viss tid brista
med ringa förlängning och kontraktion.
Med krypgräns, o£> vid en viss tempera*
tur avses den högsta spänning i kgf/mm2,
som ett material kan uthärda vid tempera*
turen ifråga utan att formändringen under
en viss belastningstid överstiger ett visst
värde.
Krypgränsen bestämmes genom att en
provstav vid konstant temperatur utsättes
för en konstant kraft under en viss tid,
varunder förlängningen mätes. För be*
stämning av krypgränsen fordras flera
provstavar.
Metoderna för krypgränsbestämning
kunna med avseende på provningstiden
indelas i:
1. Korttidsprov, för vilka provningstiden
ej överskrider ca 100 timmar.
2. Långtidsprov med en provningstid av
flera hundra till flera tusen timmar.
Vid provning enligt de tyska normerna
DIN Vornorm DVM A117 och A118
(korttidsprov) är krypgränsen den spän*
ning, som mellan den 25 och 35 beläst*
ningstimmen orsakar en förlängning av
0,ooi % per timme och en kvarvarande
förlängning efter 45 timmar mindre än
0,2 %.
Som krypgräns vid långtidsprov angives
ofta den spänning, som mellan den 500
och 1 000 timmen åstadkommer en kryp*
ning av 1 • 10"4 eller 1 • 10"5 % per timme.
Förutsättes att denna kryhastighet förblir
konstant, skulle (om man bortser från den
förlängning, som uppkommer under de
första 500 timmarna) provstavens förläng*
ning efter 10 000 timmar uppgå till 1 resp.
0,i %, vilka värden ofta bruka anges som
krypgräns i Amerika.
Beträffande krypgränser för stål se s. 50
och tab. 3: 17.
Tryckprovet. Detta prov användes huvud*
sakligen för spröda material såsom gjut*
järn, trä, betong, sten m. m. samt för la*
germetaller.
Som provstav för metalliskt material
användes normalt en cylinder med h = d.
Diametern är vanligen 20, 25 eller 30 mm.
För finmätningar användes vanligen en
cylinder med h — 2,5 till 3d. För andra
material användas kuber eller prismor
med dimensioner, som äro avpassade efter
materialets art. Ett villkor för att riktiga
värden skola erhållas är att ändytorna äro
planparallella och vinkelräta mot längd*
axeln.
Vid tryckprovet äro spänningar och
formändringar motsatt riktade mot vid
MATERIALLÄRA
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
