Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniskt järn
Fig. 3/2. Schematiskt diagram för auste*
nitomvandling vid konstant temperatur
enligt Cohen. (Definitioner se tab. 3:2.
Procenttalen ånge mängden martensit.)
Austenitomvandlingspunkten betecknas
Art vid svalning och Act vid upphettning.
Överskrider svalningshastigheten ett
visst tröskelvärde (t. ex. vid vattenkyl*
ning) förskjutes austenitomvandlingen ned
till temperaturen för begynnande marten*
sitbildning (Ar"). Martensitbildningen
sker mycket hastigt men ej hundraprocen*
tigt vid en viss temperatur utan fullbordas
inom ett temperaturområde. Fig. 3/3 anger
temperaturen för begynnande martensit*
bildning för kolstål. Fig. 3/4 visar kurvor
för isoterm austenitomvandling av två
kolstål och ett nickellegerat stål. [Däven*
port, E. S. Isothermal Transformation in
Fig. 3/3. Temperaturen för begynnande
martensitbildning (Ar") för kolstål.
Fig. 3/4. Temperatur=tid=kurvor för be=
gynnande och fullständig austenitom=
vandling. (Davenport.)
Steels. Transactions of the American So*
ciety for Metals 1939 dec. s. 837—886. I
detta arbete finnas kurvor för isoterm
austenitomvandling av olika stål samt en
omfattande litteraturförteckning i ämnet.]
Samtliga legeringsämnen (undantag ko*
bolt) i den mån de äro lösta i austeniten
fördröja dennas omvandling vid svalning,
dvs. den kritiska svalningshastigheten
(den lägsta svalningshastighet vid vilken
perlitomvandlingen icke äger rum) minskar.
Den starkaste verkan i detta avseende ut*
övas av molybden, krom och mangan, den
svagaste av kisel. Häri ligger legerings*
ämnenas största betydelse för stål.
Utvinning av det tekniska järnet. Allt tek*
niskt järn framställes av järnmalm (i
Sverige blodstensmalm, järnglans, Fe,03
eller svartmalm, magnetit, Fe304) genom
reduktion med kol, som utföres i koks*,
träkols* eller elektriska masugnar. Därvid
erhålles tackjärn, som allt efter den av*
sedda användningen håller 3,5—4,5 % kol,
0,3—2,5 % kisel, 0,5—4 % mangan,
0,02—2 % fosfor och 0,oi—0,i % svavel.
Huvudparten av allt tackjärn användes
för framställning av stål eller gjutjärn.
Endast i undantagsfall gjutes färdiga före*
mål av tackjärn.
MATERIALLÄRA
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
