- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
51

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stål

1. Brottgräns, kgf/mm2

2. Sträckgräns, kgf/mm2

3. Förlängning, 3,sXd, %

4. Kontraktion, %>

5. Slagseghet, charpy, kgf/cm2

6. Utmattningsgräns, kgf/mm2

7. Krypgräns, 0,i °/o per 1 000 tim., kgf/’mm2

Fig. 3/22. Hållfasthetsegenskapernas för=
ändring med temperaturen för ett mjukt
kolstål.

givits som den spänning, som mellan den
25 och 35 belastningstimmen orsakar en
förlängning av 0,ooi % per timme och en
kvarvarande förlängning efter 45 timmar
mindre än 0,2 %. Det bör beaktas, att
krypgränsbestämningar utförda på andra
sätt kunna ge värden, som väsentligt
avvika från tabellens. [Jfr exempelvis
A.S.M.E. and A.S.T.M. Compilation of
Available high Temperature Creep Cha*
racteristics of Metals and Alloys. Compi*
led by Creep Data Section of A.S.M.E.*
A.S.T.M. joint Research Committee ön
the Effect of Temperature ön the Pro*
perties of Metals, 1938.] Värdet på kryp*

gränsen är förutom av sammansättningen
även starkt beroende av stålets behand*
ling.

Kolstål och låglegerade stål äro någor*
lunda beständiga mot oxidation i luft upp
till 550° C. Över denna temperatur äro
endast höglegerade stål innehållande krom,
nickel, kisel och aluminium beständiga,
tab. 3: 17. I svavelhaltiga atmosfärer böra
ej nickellegerade stål användas.

Rostbeständiga, syrafasta och eldhärdiga
stål. Dessa stål kallas vanligen med ett
gemensamt namn rostfria stål. De äro
huvudsakligen legerade dels med krom
och dels med krom + nickel. Indelning och
egenskaper framgå av tab. 3: 18. Tab. 3: 19
ger en orientering över de olika stålens
beständighet gentemot angrepp av olika
ämnen. Korrosionsbeständigheten är be*
roende även av andra faktorer än stålets
sammansättning. En slät och jämn yta
som efter värmebehandlingen renbetats
eller en yta som bearbetats och därefter
polerats besitter den högsta korrosions*
beständigheten.

Egenskaper i värme framgår av tab. 3:18
och utmattningshållfastheten i luft och
vid korrosion av tab. 3:21.

Litteratur: Monypenny, J. H. G. Stain*
less Iron and Steel, London 1931; Thum,
E. E. The Book of Stainless Steels, Ame*
rican Society for Metals, Cleveland, Ohio,
1935; Houdremont, E. Handbuch den Son*
derstahlkunde, Berlin 1942; Werkstoff*
handbuch Ståhl und Eisen, Düsseldorf
1937; Hoyt, S. L. Metals und Alloys Data
Book, New York, 1943; Stålverkens
kataloger.

Verktygsstål. För att tillmötesgå den
mångfald fordringar, som ställas på verk*
tyg, måste dessa i stor utsträckning till*
verkas av legerat stål. Tab. 3:22 anger
vanliga analyser för stål till olika grup*

MATERIALLÄRA

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free