Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN OCH STÄL
a. Normaliserat (930°/luft)
b. Åldrat (kalldraget 10 % + l/2 tim.
250°/luft)
C Si Mn P S Al Cu Na
Åldringsbeständigt stål 0,14 0,07 0,43 0,015 0,017 0,05 0,16 0,005
Martin^stål 0,13 0,15 0,46 0,016 0,019 0,008 0,16 0,004
Thomas*stål 0,13 0,oi 0,47 0,066 0,037 0,oo3 0,n 0,oi3
Thomas*stål 0,13 0,oi 0,48 0,io 0,032 0,003 0,n 0,016
Fig. 3/21. Slagseghetens temperaturberoende för mjukt stål, som framställs enligt olika
metoder. (Wiester.)
trots att hållfastheten till följd av marten*
sitbildningen kan stiga avsevärt.
Tab. 3:20 innehåller uppgifter på håll*
fasthetsegenskaper hos en serie vanliga
ståltyper vid låga temperaturer.
Egenskaper i värme. Fig. 3/22 visar håll*
fasthetsegenskapernas förändring med sti*
gande temperatur för ett mjukt kolstål.
Över 300° C får krypgränsen betydelse.
Av utförda försök synes framgå att ut*
mattningsgränsen följer brottgränsen även
vid höga temperaturer. Över 300 à 350° C
har dock utmattningsgränsen högre värde
än krypgränsen, varför denna senare blir
bestämmande för hållfasthetsberäkningar.
Krypgränsens storlek är främst be*
roende av analys, kornstorlek och värme*
behandling. [Bennek, H. o. G. Bandel.
Einfluss der Gefügeausbildung in Ab*
hängigkeit von der Wärmebehandlung
und Legierung auf die Dauerstandfestig*
keit von Ståhl. Ståhl und Eisen 63, 1943,
s. 653—659, 673—684, 695—700. Arbetet
innehåller en omfattande litteraturförteck*
ning.] Den höjes verksammast genom
legring med ämnen, som orsaka utskild*
ning av karbider eller intermetalliska för*
eningar eller som höja temperaturen för
begynnande rekristallisation. Upp till
550° C användas låglegerade stål inne*
hållande främst krom, molybden, va*
nadin och volfram, över 550° C höglege*
råde austenitiska stål med eller utan till*
satser av volfram, molybden, vanadin,
titan, kobolt, tantal och niob.
Tab. 3: 17 innehåller uppgifter på håll*
fastheten vid olika temperaturer för olika
ståltyper. Krypgränsen har i tabellen an*
50
INGEN ]ÖRSHA NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
