Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
Fig. 4/1. Sträckgräns (normal avdragnings=
hastighet vid bestämningen) efter ett års
värmning vid 100, 160 resp. 250° C. Enl.
Aluminium Industrie.)
Fig. 4/2. Varmsträckgräns och krypgräns
hos vid provningstemperaturen fullständigt
stabiliserat material. (Enl. Aluminium=
taschenbuch.)
och smide, dels gjutgods. För erhållande
av jämförelse äro upgifterna även för
några andra material införda i tabellen.
Vid låga temperaturer, ned mot —40° C,
erhålles en ringa förbättring i hållfasthets*
egenskaperna. Även slaghållfastheten för*
bättras något med fallande temperatur,
vilket är i hög grad betydelsefullt med
anledning av aluminiumlegeringarnas an*
vändning för flygplansmaterial. Hos stål
med undantag för vissa austenitiska
CrMnNi*kvaliteter sjunker däremot som
bekant slaghållfastheten katastrofalt, då
temperaturen blir låg.
Av fig. 4/1 framgår, huru sträckgränsen
ändras med stigande temperatur hos ren*
aluminium och några typiska aluminium*
legeringar. Sträckgränsen är bestämd med
normal avdragningshastighet vid sträck*
provets utförande. Före provningen hade
proven värmts 1 år vid provningstempera*
turen. En uppfattning av krypgränsens
ändring med temperaturen erhålles av fig.
4/2. Krypgränsen är därvid definierad
som den belastning, som åstadkommer
en töjning av 0,ooi % per tim. mellan
tjugofemte och trettiofemte timmen. I
fig. 4/2 anges även det värde på varm*
sträckgränsen, som erhålles genom 1 tim.
belastning.
Aluminiumlegeringar för gjutgods. En
sammanställning av de ur teknisk syn*
punkt viktigaste aluminiumlegeringarna
för gjutgods angives i tab. 4:5. Uppgifter
lämnas på sammansättningen, hållfasthets*
egenskaperna samt vid härdbara lege*
ringar på härdningsbehandlingen.
MATERIALLÄRA
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
