Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALUMINIUMLEGERINGAR
AlSi, med eutektisk sammansättning, s. k.
silumin, är den numera vanligaste gjut*
godslegeringen. AlSi med en tillsats av
5 % Si och med därav följande lägre
hållfasthet användes även, speciellt i Ame*
rika, där dessutom ett flertal av skrot till*
verkade AlSiCu*legeringar med växlande
Si* och Cu*halter fått stor användning.
AlSi har utmärkta gjutegenskaper, ger
tätt och homogent gjutgods och lämpar
sig speciellt för komplicerade föremål med
omväxlande grova och tunna partier. AlSi
har även goda korrosionsegenskaper, är
lätt att svetsa och är relativt oöm mot
slagpåkänningar.
AlSiMg (s. k. siluminbeta eller i härdat
tillstånd silumingamma) är en Mg*haltig
siluminlegering, som genom härdning kan
bibringas förbättrade hållfasthetsegenska*
per. Det förekommer, att AlSiMg även
tillverkas med lägre Si*halt än 12 à 13 %,
nämligen med 8—10 %, och dessa lege*
ringar äro sålunda undereutektiska. AlSiMg
har goda gjutegenskaper. Legeringar med
undereutektisk sammansättning ger tätare
gjutgods än silumin.
Vid tillverkning av silumin måste s. k.
förädling (modifiering) av smältan utföras
för att ernå bästa hållfasthetsegenskaper.
Förädlingen tillgår på så sätt, att smältan
behandlas med en saltblandning, i vilken
ingår natriumfluorid, eller med metalliskt
natrium. Genom denna förädlingsbehand*
ling blir strukturen mycket finkornig, tro*
ligen beroende på att en viss underkylning
inträder före stelnandet. Vid tillverkning
av kokillgjutgods med ej alltför stor vägg*
tjocklek liksom vid annat mycket tunt
gjutgods erfordras ingen förädlingsbe*
handling, emedan i dessa fall finkornig
struktur erhålles genom det hastiga stel*
nandet.
AlMg kännetecknas av utomordentligt
god korrosionsbeständighet, speciellt mot
havsvatten och salthaltig luft, samt är be*
ständigare än renaluminium gentemot svagt
alkaliska lösningar. Denna legering läm*
par sig väl för polering liksom för eloxe*
ring. Genom höjning av Mg*halten från
ca 5 till 7 % erhålles något bättre hållfast*
het, men legeringen blir härigenom mera
svårgjuten. Härdbara AlMgSi*legeringar
för gjutgods finnas även, innehållande
0,5—2 % Mg och 2-5 % Si.
AlCuNiAegermgar, vilka äro härdbara,
förekomma även för gjutgods. I tab. 4:5 an*
gives två dylika legeringar, nämligen RR 50
och RR53C. Dessa ha som synes en liten
Ti*tillsats i avsikt åstadkomma finkornig
struktur. Andra likartade legeringar äro
ceralumin B, C och D, där Ti har er*
satts med Ce, Cr eller Nb. RR 50 använ*
des speciellt för komplicerat sandgjutgods,
varvid detsamma i regel direkt varmåld*
ras utan föregående särskild upplösnings*
behandling. RR 53 C användes för gjut*
gods, som utsättes för höga påkänningar.
Genom variation i varmåldringsbehand*
lingen kunna egenskaperna, som framgå
av tab. 4:5, varieras inom vissa gränser.
AlCu med ca 8 % Cu (s. k. amerikansk
legering) och AlCuZn med ca 2 % Cu
och ca 11 % Zn (s. k. tysk legering) do*
minerade tidigare helt som gjutgodslege*
ringar. Numera ha de dock i hög grad ut*
trängts av AlSi* och AlSICu*legeringarna.
Båda äro i hållfasthetshänseende ganska
likvärdiga (AlCu är obetydligt hårdare).
För pressgjutgods användes den i tab.
4:5 angivna AlSi*legeringen samt även den
något mera svårbehandlade AlMg*lege*
ringen, då stora krav ställas på korro*
sionsbeständighet och lämplighet för po*
lering och eloxering.
En sammanställning av några typiska
kolvlegeringar för förbränningsmotorer är
gjord i tab. 4:6, varvid uppgifter angivas
på sammansättningen, värmeledningsför*
mågan, värmeutvidgningskoef f icienten,
elasticitetsmodulen och hållfasthetsegen*
skaperna.
156
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
