Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zink och zinklegeringar
Kap. 7. Zink och zinklegeringar
Zink
Framställning. Zinkhalten i den totala
kvantiteten zinkmalm, som i världen bröts
år 1938, utgjorde 1 839 000 t, varav USA
producerade 25 % Tyskland 12 % och
Sverige 2%. De för zinkframställning van*
ligen använda malmerna äro zinkblende
ZnS och zinkkarbonat ZnC03, t. ex. i
form av galmeja.
Ur den vanligen genom flotation an*
rikade malmen utvinnes zink av olika ren*
hetsgrad på följande sätt: Malmen över?
föres i ZnO genom röstning av zinkblen?
det eller genom utdrivning av kolsyran i
galmejan. Råzink med ca 97,5 % Zn er?
hålles vanligen ur zinkoxiden genom re?
duktion med koloxid vid en temperatur
över 1000° C samt kondensation i kol?
dioxidatmosfär. Raffinerad zink med 98,5
—99,o % Zn framställes vanligen genom
fraktionerad destillation av råzink. Fin?
zink med 99,5—99,995 % Zn framställes
vanligen genom elektrolys av på kemisk
väg renade lösningar av råzink. Under
senare år har en med hänsyn till svenska
behov ej obetydlig zinkproduktion igång?
satts inom landet.
Kvaliteten. Svensk standard för zinkkvali?
teter saknas. I tab. 7:1 och 7:2 återges
tysk och amerikansk standard.
Egenskaper. Zinken är en blåvit metall med
fysikaliska egenskaper enligt tab. 7:3 samt
mekaniska enligt tab. 7:4. Metallen sak?
nar markerad elasticitetsgräns. Hållfast?
hetsegenskaperna äro mycket temperatur?
beroende. Detta behandlas i samband med
legeringarnas egenskaper. Under torra
inomhusförhållanden är metallen fullt be?
ständig. Utomhus bildas, mest genom in?
verkan av atmosfäriska förhållanden, ett
gråaktigt svårlösligt och skyddande skikt
av zinkkarbonat på ytan. Som takbekläd?
nad har zinkplåt vanligen en livslängd av
30—40 år. I industriorter med hög S02?
halt till följd av avgaser, liksom i fuktigt
kustklimat med hög salthalt, angripes den
oskyddade zinken snabbt.
Zink kan vara relativt beständig mot
normalt, ej aggressivt, kallt vattenlednings?
vatten men bör endast i undantagsfall an?
vändas för varmt vatten med max. 70° C
temperatur.
Zink skall ej användas i kontakt med
fuktiga livsmedel.
Vad ovan angivits beträffande metallens
egenskaper under inverkan av atmosfären
och vatten gäller som regel även för zink?
legeringarna.
Användning. Av största betydelse äro föl?
jande användningsområden: legeringsma?
terial för mässing, plåt för emballage, hus?
geråd, batterier, ventilationsrör, taktäck?
ning, klichéer samt för varmförzinkning,
zinkvitt och gjutgods, huvudsakligast press?
gjutgods.
Zinklegeringar
Dessa användas huvudsakligast till press?
gjutgods. USA använde för detta ända?
mål 1932 6,4 % av totalt förbrukad zink?
mängd eller 50000 t, 1938 mer än 1000001.
Under senare år framkomna kvaliteter
för sand? och kokillgjutgods, för plåt,
band, varmpressning och automatsvarv?
ning torde i stor utsträckning ha karaktär
av ersättningsmaterial för mässing.
Analyser, mekaniska egenskaper samt
användningsområden framgå av tab. 7:5.
På grund av den ringa halten legeringsbe?
ståndsdelar är det som regel relativt god
överensstämmelse mellan den rena metal?
lens och legeringarnas fysikaliska och
kemiska egenskaper.
Kryphållfasthet. Emedan zinken och zink?
legeringarna sakna elasticitetsgräns, sker
även för obetydliga belastningar mycket
långsamt en formförändring, som i undan?
tagsfall kan vara av betydelse. Ju högre
legerat och ju mera grovkristalliniskt ma*
terialet är desto mindre blir denna form?
MATERIALLÄRA
13. ML
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
