Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZINK OCH ZINKLEGERINGAR
förändring. Plastiskt bearbetat material
har större formförändring än gjutet. Näck*
delen kan ofta övervinnas. I t. ex. skruvs
förband bör skruven ej utföras av zink
samt krypningen hos förbandets zinkde*
täljer kompenseras medelst en fjäderbricka.
Hållfasthetsegenskapernas beroende av
tillfälliga temperaturändringar. Hållfastheten
är i det närmaste konstant upp till 100 à
150° C men faller snabbt vid högre tem*
peraturer. Hårdheten faller med 30—50 %
vid en temperaturstegring från 20—100° C.
Kryphastigheten ökar snabbt med stigande
temperatur.
Vid temperatursänkning från +20° till
—20° C faller draghållfastheten betydligt.
För att i största utsträckning undvika näck*
delar härav, böra detaljerna utföras med
ordentliga hålkälar.
Åldring. Till följd av underkylningsfeno*
men, avsaknad av elasticitetsgräns och
interkristallinsk korrosion äro zinklege*
ringarna underkastade tidsberoende för*
ändringar, vilkas hastighet och art är be*
roende av analys, temperatur, formgiv*
ningssätt och kemisk påverkan. Innehållas
de fastställda kraven på renhet för de i
tab. 7:5 angivna legeringarna, äro föränd*
ringarna merendels utan praktisk bety*
delse inom de för materialet lämpliga an*
vändningsområdena.
För pressgjutgods belyses dessa för*
ändringar av tab. 7:6.
Konstlad åldring. Genom lämplig värme*
behandling kunna ovannämnda föränd*
ringar, i den mån de enbart äro beroende
av tid och temperatur, forceras så att
materialet i dessa avseenden blir praktiskt
taget konstant. Den kemiska beständig*
heten påverkas ej härav. Hållfasthetsegen*
skaperna ändras dock på sätt som antydes
av tab. 7:6.
Användningsexempel. (avser huvudsak*
ligast pressgjutgods): byggnadsbeslag, bil*
detaljer, reglage, förgasare, bensinpump
m. m., belysningsarmatur, hushållsappara*
ter, elektriska apparater och små motorer,
symaskiner, instrument, leksaker, verktyg,
prydnadsföremål m. m.
Bearbetningsmetoder. Gjutning: Sandgjut*
gods framställes i såväl torrsands* som
våtsandsformar på samma sätt som mäs*
singgjutgods. Till våtsandsformar använ*
des dock en medelfet sandsort med 6—10 %
lera och 6—9 % vatten, som ej stampas
för hårt.
Vid kokillgjutning är det av vikt att in*
och stiggöt dimensioneras riktigt samt att
kokillen hålles vid ca 200° C och att smäl*
tan ej överhettas mer än ca 20° C över
smältpunkten, för att ett tätt gods med
högsta hållfasthet skall erhållas.
Pressgjutning sker med gjuttrycket 40—
80 kg/cm2 vid en temperatur av 400—430° C
i formar med temperaturen 180—220° C,
vanligen i lågtrycksmaskiner.
Plastisk formgivning. Plåt och band. Steg*
råde krav på formbarheten vid formtryck*
ning och dragning medför ökade krav på
det använda materialets renhet. Risken för
sprickor och brott på materialet reduceras
genom sänkning av formgivningshastig*
heten och stegring av materialets och ofta
även verktygets temperatur inom interval*
let 20—120° C. Bearbetning bör ej ske vid
temperaturer under +20° C. Vid djup*
dragning äro hydrauliska pressar att före*
draga.
Mellanglödgningar böra ej förekomma
vid låglegerat material.
Falsning kan med iakttagande av viss
försiktighet utföras på zinkplåt, om denna
är av god kvalitet, med hänsyn till form*
barheten. Bocken bör läggas vinkelrät mot
valsriktningen. Plåten bör på bearbetnings*
stället värmas till 80—100° C.
Varmpressning utföres i huvudsak på
samma sätt som för mässinglegeringar med
194
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
