Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TENN. ANTIMON. VISMUT. VITMETALL
Kap. 9. Tenn
Förekomst och utvinning. Tenn förekom?
mer i naturen huvudsakligen som minera*
let kassiterit (Sn02). De största fyndig*
heterna finnas i Ostindien. Sverige saknar
helt tennmalmer. Efter anrikning under*
kastas malmen reducerande smältning i
schaktugn eller flamugn. Erhållet råtenn
raffineras genom segrings* och oxidations*
processer, i något fall genom elektrolys.
Världsproduktionen var under år 1938 ca
150 000 ton och den svenska importen
var 2 900 ton.
Handelskvalitet. Olika kvaliteter original*
tenn finnas med tennhalt från 98,o till
99,9 %. De vanligaste saluförda kvalité*
terna i Sverige äro »Banka» med 99,9 %
tenn och »Lammet» med 99,5 %.
Data och egenskaper.
Atomvikt kg/kg mol 118,7
Kristallstruktur tetragonal tätpackad
Spec. vikt g/cm3 7,28
Spec. värme (0—188° C) cal/g °C O.oso
Smältpunkt °C 232
Smältvärme cal/g 14,2
Kokpunkt °C 2 270.
Tenn förekommer i två modifikationer.
Den vanliga vita modifikationen kan vid
temperatur under 18° C övergår i en grå
modifikation. Övergången, som är förbun*
den med volymökning och sönderfall
(s. k. tennpest) sker dock med märkbar
hastighet först vid temperatur ned mot
—10° C. I vårt klimat fordras vintertid
uppvärmda lagerlokaler för tenn.
Tenn är beständigt i luft och vatten.
Mot starka syror och baser är beständig*
heten dålig.
Tenn har goda gjutegenskaper och kan
lätt kallbearbetas, smidas och valsas. Me*
tallen rekristalliserar vid ca 125° C. De
mekaniska egenskaperna påverkas relativt
obetydligt av kallbearbetningsgraden.
Hårdhet H (10/100/60) 5 kgf/mm2
Draghållfasthet 2,7 »
Förlängning 40 %
Användning cch produkter. Rent tenn an*
vändes till folier och tuber och till för*
tenning av framför allt järnplåt. För till*
verkning av bruks* och prydnadsföremål
är tennet för mjukt och legeras därför
med koppar och antimon till legeringar,
som gå under benämningen pewter eller
britannia, vanligen hållande ca 5 % an*
timon och 2 % koppar. Tenn användes i
legeringar med bly som lödmetall och i
legeringar med såväl bly som antimon till
lagermetall och stilmetall. Betr. dessa le*
geringar se kap. 12.
Kap. 10. Antimon
Förekomst och utvinning. Det viktigaste
antimonmineralet är spetsglans, antimon*
sulfid, Sb,S3. Metallen framställes härur
genom oxidation och efterföljande redu*
cerande smältning med kol eller genom
direkt smältning med järn. Världsproduk*
tionen var år 1938 31 400 ton.
Normal handelskvalitet håller 99,0—99,5
% antimon.
Data och egenskaper
Atomvikt 121,7
Kristallstruktur romboedrisk ytcentrerad
Spec. vikt g/cm3 6,68
Spec. värme (0—100° C) cal/g °C 0,5i
Smältpunkt °C 630
Smältvärme cal/g 38,9
Kokpunkt °C 1635
200
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
